Crister Carlsson (M)

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 71 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.

Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

27, 58 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari L Skolminister Lotta Edholm L Justitieminister Gunnar Strömmer M Utbildningsminister Mats Persson L Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari L besvarar

Datum

2024-04-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Finansminister Elisabeth Svantesson M Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Finansmarknadsminister Niklas Wykman

Datum

2024-03-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson L Utrikesminister Tobias Billström M EU-minister Jessika Roswall M Socialminister Jakob Forssmed KD Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan

Datum

2024-01-25

EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.

Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.

De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Motion till riksdagen 2023/24:2118 av Malin Höglund och Crister Carlsson båda M Tillsyn inom servicenäringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en differentiering av tillsynskostnader för butiker så att inte servicenäringen på landsbygden och obemannade butiker

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:FiU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2120 av Malin Höglund och Crister Carlsson båda M Investeringar i Dalabanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att investera mer i Dalabanan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna är ett stort

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:TU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2415 av Malin Höglund m.fl. M Förändring av Lantmäteriets handläggningstider Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta de långa handläggningstiderna hos Lantmäteriet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lantmäteriet ansvarar

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:CU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1106 av Crister Carlsson och Malin Höglund båda M Tydliggörande av bestämmelser för återkallande av vapenlicens Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur en vapenlicensinnehavare ska känna sig trygg i att kunna söka

Inlämnad

2023-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:JuU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:745 av Kjell Jansson m.fl. M Körkortskrav för skotrar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att ta bort kravet på motorcykelkörkort för skotrar om max 125 kubik och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:744 av Crister Carlsson och Malin Höglund båda M En ny älgförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över och förändra systemet för älgförvaltning innan en rödlistning blir verklighet eller älgens utrotning riskeras

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:MJU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

 

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Interpellation 2022/23:274 Situationen för pensionärer födda 1957 av Janine Alm Ericson MP till Finansminister Elisabeth Svantesson M Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen i flera delar av pensionssystemet. När pensionsåldern höjs införs normalt sett övergångsregler för att det inte ska uppstå orimliga konsekvenser

Inlämnad

2023-03-17

Svarsdatum

2023-05-26

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildningsminister Mats Persson L Socialminister Jakob Forssmed KD Civilminister Erik Slottner KD Finansmarknadsminister Niklas Wykman MUtbildningsminister Mats Persson L besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2023-02-16