Daniel Riazat (V)

Interpellation 2019/20:412 Rasismen i USA av Håkan Svenneling V till Utrikesminister Ann Linde S Rasdiskrimineringen i USA har sin grund i sekel av förtryck, diskriminering och slaveri. Även om lagar har förändrats så är de rasistiska strukturerna fortfarande synliga i USA. Under den nuvarande presidenten Trump har rasmotsättningar

Inlämnad

2020-06-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Motion till riksdagen 2019/20:3633 av Karin Rågsjö m.fl. V med anledning av prop. 2019/20:164 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård en primärvårdsreform 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Regeringens förslag 4 Vänsterpartiets övergripande kommentarer om inriktningen

Inlämnad

2020-06-15

Förslag

8

Utskottsberedning

2020/21:SoU2

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 7 avslag, 1 bifall,

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

• Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
• Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
• Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
• En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
• Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Motion till riksdagen 2019/20:3622 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av skr. 2019/20:162 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten regler, tillämpning och tillsyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av lagstiftningen

Inlämnad

2020-05-26

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:UbU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

16

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Motion till riksdagen 2019/20:3564 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen bör slå fast att fjärrundervisning inte ska vara tillåten

Inlämnad

2020-04-07

Förslag

3

Utskottsberedning

2019/20:UbU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3529 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2019/20:105 Komvux för stärkt kompetensförsörjning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att besluta att lagstiftningen om prioriteringsbestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2021

Inlämnad

2020-03-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:UbU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

10

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Motion till riksdagen 2019/20:3507 av Karin Rågsjö m.fl. V med anledning av prop. 2019/20:84 Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en nollvision när det gäller tvångsåtgärder för barn inom den

Inlämnad

2020-03-16

Förslag

4

Utskottsberedning

2019/20:SoU15

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de bestämmelser som gäller, utredningar som pågår och åtgärder som har aviserats eller vidtagits.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 104 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-12

Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Interpellation 2019/20:298 En jämlik förskola av Daniel Riazat V till Utbildningsminister Anna Ekström S Vänsterpartiet anser att förskolan ska vara en rättighet och en möjlighet för alla barn. Förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling. Förskolan har även utjämnande socio-ekonomiska effekter

Inlämnad

2020-01-31

Besvarare

Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Motion till riksdagen 2019/20:3485 av Ida Gabrielsson m.fl. V med anledning av prop. 2019/20:68 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2019/20:68 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer

Inlämnad

2020-02-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:SfU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Interpellation 2019/20:198 Det fria skolvalet av Daniel Riazat V till Utbildningsminister Anna Ekström S All forskning indikerar att betydelsen av elevers sociala bakgrund, klasstillhörighet och etniska bakgrund ökar när det gäller skolresultaten. Det fria skolvalet i grundskolan har bidragit till att elever vars föräldrar

Inlämnad

2019-12-06

Besvarare

Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

65, 138 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 205 minuter

Justering

2019-12-10

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17