Edward Riedl (M)

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. 

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Motion till riksdagen 2021/22:4776 av Elisabeth Svantesson m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen så att Ekobrottsmyndigheten omfattas av den s.k.

Inlämnad

2022-06-17

Förslag

3

Utskottsberedning

2022/23:FiU15

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. M med anledning av skr. 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i nästa resultatskrivelse bör bedöma måluppfyllelsen i samtliga av Agenda 2030:s

Inlämnad

2022-06-09

Förslag

4

Utskottsberedning

2022/23:FiU7

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4765 av Elisabeth Svantesson m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:252 Extra ändringsbudget för 2022 Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kompensation för höga drivmedelskostnader.

Inlämnad

2022-06-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:FiU48

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Finansminister Mikael Damberg S Kulturminister Jeanette Gustafsdotter S Civilminister Ida Karkiainen S Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

Datum

2022-06-02

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23.

Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa nej till cirka 50 motionsförslag om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, miljökrav och sociala kriterier. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Orsaken till att riksdagen sa nej är dels gällande lagsstiftning, dels att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman S Utrikeshandelsminister samt minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg S Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson SEnergi- och digitaliseringsminister Khashayar

Datum

2022-04-28

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Motion till riksdagen 2021/22:4682 av Elisabeth Svantesson m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:225 Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att undanta relevanta försvars- och säkerhetsmyndigheter

Inlämnad

2022-04-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4502 av Elisabeth Svantesson m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:135 Idéburen välfärd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:135 Idéburen välfärd. Motivering Regeringen föreslår i den aktuella propositionen att upphandlande myndigheter ges möjlighet att reservera

Inlämnad

2022-03-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Interpellation 2021/22:384 Prisutvecklingen på drivmedel av Niklas Wykman M till Finansminister Mikael Damberg S Regeringen har de senaste sju åren höjt skatten på bensin och diesel varje år. Detta har lett till att Sverige nu har världens högsta dieselpris. I ett land med långa avstånd, och som är beroende av export

Inlämnad

2022-02-25

Besvarare

Finansminister Mikael Damberg (S)

Interpellation 2021/22:375 Bensin- och dieselskatten av Edward Riedl M till Finansminister Mikael Damberg S Rysslands invasion av Ukraina kommer att påverka oljepriset. Priset per liter bensin och diesel vid pump i Sverige kommer då att höjas rejält med dagens höga skatter. Peder Blohm Bokenhielm, som leder Bensinupproret,

Inlämnad

2022-02-24

Besvarare

Finansminister Mikael Damberg (S)

Fråga 2021/22:1151 Sänkta skatter på bensin och diesel av Edward Riedl M till Finansminister Mikael Damberg S Rysslands invasion av Ukraina kommer att påverka oljepriset. Priset per liter bensin och diesel vid pump i Sverige kommer då att höjas rejält med dagens höga skatter. Peder Blohm Bokenhielm som leder Bensinupproret

Inlämnad

2022-02-24

Besvarare

Finansminister Mikael Damberg (S)

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra i flera lagar som gäller upphandling. Regelverket ska förenklas för offentliga upphandlingar under EU:s så kallade tröskelvärden. De nya reglerna ska också omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt så kallade B-tjänster. Myndigheter som upphandlar ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under ett visst belopp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör utvärdera lagstiftningen kring offentliga upphandlingar och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Interpellation 2021/22:55 Priset på bensin och diesel av Edward Riedl M till Finansminister Magdalena Andersson S Regeringen har de senaste sju åren höjt skatten på bensin och diesel varje år. Nu har priset på en liter diesel passerat 19 kronor per liter, och Sverige har i dag den näst dyraste dieseln i världen. Efter

Inlämnad

2021-10-14

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)