Ellen Juntti (M)

Motion till riksdagen 2020/21:4113 av Johan Forssell m.fl. M med anledning av prop. 2020/21:209 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslagen för bevisupptagning under såväl förundersökning som förberedelse i brottmål

Inlämnad

2021-09-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:JuU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen MP Civilminister Lena Micko S Inrikesminister Mikael Damberg S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2021-06-03

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Fråga 2020/21:3038 Utredning om orsakerna till det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Nyligen presenterade Brottsförebyggande rådet Brå en utredning gällande det dödliga skjutvapenvåldet. Det var en mycket dyster läsning. 22 europeiska länder hade

Inlämnad

2021-05-28

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2020/21:3028 Ny form av ombud för barn av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Nyligen beslutade riksdagen att en ny brottsrubricering till skydd för barn ska införas, barnfridsbrott. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Vi moderater vill utreda införande av ett

Inlämnad

2021-05-27

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Fråga 2020/21:2940 Översyn av rätten till målsägarbiträde av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Den som utsatts för till exempel grov kvinnofridskränkning, sexualbrott, misshandel med mera har rätt till ett målsägandebiträde. År 2018 ändrades reglerna gällande målsägandebiträden i

Inlämnad

2021-05-21

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Motion till riksdagen 2020/21:4081 av Johan Forssell m.fl. M med anledning av prop. 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om en ny och

Inlämnad

2021-05-21

Förslag

2

Utskottsberedning

2020/21:JuU37

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan S Försvarsminister Peter Hultqvist S Landsbygdsminister Jennie Nilsson S Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi MP Näringsminister Ibrahim Baylan S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2021-05-20

Fråga 2020/21:2828 Hot och våld mot Kriminalvårdens personal av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Nyligen rapporterade medier om att hot och våld mot Kriminalvårdens personal ökat kraftigt. På ett år ökade anmälningarna med 32 procent, till 912 incidenter under 2020. Många intagna

Inlämnad

2021-05-11

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2020/21:2775 Den så kallade mängdrabatten av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Nyligen rapporterade medierna om en man som dömdes till åtta år och tio månaders fängelse för flera grova våldtäkter och andra sexualbrott mot fyra närstående flickor. Mannen dömdes för åtta grova

Inlämnad

2021-05-05

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Fråga 2020/21:2754 Minskad sekretess mellan myndigheter av Ellen Juntti M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Sekretess mellan myndigheter ställer ofta till problem när brott och fusk av olika slag ska utredas. Under lång tid har det framkommit uppgifter om omfattande fusk när det gäller uttag från

Inlämnad

2021-05-04

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Motion till riksdagen 2020/21:3999 av Johan Forssell m.fl. M med anledning av prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffet för barnfridsbrott bör skärpas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

4

Utskottsberedning

2020/21:JuU35

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman S Inrikesminister

Datum

2021-04-08

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07