Emilia Töyrä (S)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 111 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Datum

2017-03-30

Datum

2017-02-15

Datum

2017-01-26

Datum

2017-01-12

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:MJU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:SoU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:KrU8 2016/17:UbU18

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:KrU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:AU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2016/17:NU16 2017/18:KU37

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Inlämnad

2016-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:MJU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund samt offentliga belöningssystem.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen har behandlat Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2013-30 juni 2014. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda vad som kan göras för att möta utmaningar som uppstår när personer gör många och mycket omfattande framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Flera andra frågor som tas upp i Justitieombudsmännens redogörelse är redan föremål för utredningar eller andra åtgärder. Riksdagen tog därför inte ytterligare initiativ gällande dessa utan lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11