Emma Berginger (MP)

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

• vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
• arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
• tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kollektivtrafik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat utredningar och översyn som är påbörjade eller har genomförts. Motionerna handlar bland annat om biljett- och betalsystem, färdtjänst och ökad kollektivtrafik.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-28

Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.

Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

337

Förslagspunkter

24

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

67, 209 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-11

Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.

Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

21

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

21, 94 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till motioner om it- och postfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att åtgärder är genomförda eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer och postservice i hela landet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

30, 83 minuter

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Ann Linde S Utbildningsminister Anna

Datum

2019-01-24

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 184 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-20

Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2018-11-29

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Motion till riksdagen 2018/19:2756 av Lorentz Tovatt m.fl. MP Regelförändringar för ökat cyklande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omställningen från cykelpassager till cykelöverfarter behöver öka samt att regeringen bör underlätta för kommunernas arbete med att

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

7

Utskottsberedning

2018/19:TU6

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:2754 av Janine Alm Ericson och Emma Berginger båda MP En hållbar sjöfart för framtiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta ett sjöfartsråd med uppgift att arbeta fram en långsiktig strategi för utvecklingen av den svenska sjöfarten

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:TU14

Motion till riksdagen 2018/19:2746 av Amanda Palmstierna m.fl. MP Trafiksäkerhetskameror i tätort Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer som möjliggör för trafiksäkerhetskameror i tätort inklusive en modell för kostnadsfördelning och tillkännager detta

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:2733 av Jonas Eriksson m.fl. MP Effektiv styrning mot klimatmålen Sammanfattning I denna motion lyfter Miljöpartiet fram förslag för mer effektiv styrning mot klimatmålen, med utgångspunkt i det klimatpolitiska ramverket. Plan- och bygglagen, skogsvårdslagen och många andra regelverk är

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

19

Utskottsberedning

2018/19:CU12 2018/19:FiU34 2018/19:KU32 2018/19:MJU4 2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(19 yrkanden): 19 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:2732 av Maria Ferm m.fl. MP Klimatet kan inte vänta Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning 1 Nollutsläpp från transporter 1.1 Utfasning av fossila bränslen 1.2 Tågtrafik 1.3 Godstransporter 2 100 procent förnybart 2.1 Solenergi 2.2 Ett mer flexibelt elsystem

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

31

Utskottsberedning

2018/19:CU11 2018/19:FiU22 2018/19:FiU6 2018/19:MJU1 2018/19:MJU12 2018/19:MJU17 2018/19:MJU4 2018/19:MJU5 2018/19:NU12 2018/19:NU14 2018/19:NU8 2018/19:SkU10 2018/19:SkU12 2018/19:TU13 2018/19:TU15 2018/19:TU16 2018/19:TU17 2018/19:TU5 2018/19:UU14

Riksdagsbeslut

(31 yrkanden): 6 avslag, 25 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2018/19:2337 av Emma Berginger MP Starkare nationell cykelpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av konkreta målsättningar för ökat cyklande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2018-11-29

Förslag

6

Utskottsberedning

2018/19:TU5 2018/19:TU6

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag