Hans Eklind (KD)

Motion till riksdagen 2023/24:268 av Hans Eklind KD Nationellt förbud mot böneutrop från religiösa byggnader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader och tillkännager

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin båda KD Redovisning av faktisk lön på lönebeskedet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och presentera den faktiska lönen, lön plus löneskatter, för statsförvaltningens anställda på lönebeskedet

Inlämnad

2023-09-28

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:SkU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Elisabeth Svantesson M lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2024. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-09-20

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje M Utbildningsminister Mats Persson L Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Energi- och näringsminister Ebba

Datum

2023-04-27

Finansminister Elisabeth Svantesson M överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-04-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje M Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell M Migrationsminister

Datum

2023-03-23

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. 

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 54 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2022-11-24

Motion till riksdagen 2022/23:1567 av Hans Eklind KD Kroppsvisitation i samband med transporter vid landets förvar m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Migrationsverkets personal rätt att kroppsvisitera förvarstagna i samband med transporter och visitera förvarstagnas

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:SfU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1533 av Hans Eklind KD Nationellt förbud mot böneutrop från religiösa byggnader Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förbud mot återkommande och institutionaliserade böneutrop från religiösa byggnader och tillkännager detta

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:KU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1532 av Hans Eklind KD Avskaffad tvångskvotering i föräldraförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer flexibel föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Utskottsberedning

2022/23:SfU16

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1535 av Hans Eklind KD Samma skatt på snus som nikotinpåsar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas som ser över skillnaden i beskattningen av det svenska snuset och nikotinpåsar och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:SkU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1534 av Hans Eklind och Yusuf Aydin båda KD Självförsörjningsmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mäta graden av självförsörjning med ett självförsörjningsmål och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den gängse uppfattningen

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:AU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1110 av Hans Eklind KD Slopande av de fasta stegen i sjukförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer flexibel sjukförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med en sjukförsäkring som betonar den enskildes arbetsförmåga

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:SfU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag