Hans Eklind (KD)

Motion till riksdagen 2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin båda KD Åtgärder för ett mer transparent skattesystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter s.k. arbetsgivaravgifter på lönebesked och tillkännager detta

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:SkU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1112 av Hans Eklind KD UNRWA Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frysa biståndet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är obegripligt att Sverige är en av de största givarna till The United Nations Relief and

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:UU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1111 av Hans Eklind KD Eftersupning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera ett förbud mot s.k. eftersupning i trafikbrottslagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om du idag kör på en bil på en parkering så är det

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Finansminister Elisabeth Svantesson M Justitieminister Gunnar Strömmer M Kulturminister Parisa Liljestrand M Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Finansminister Elisabeth Svantesson M besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-11-17

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Finansminister Elisabeth Svantesson M lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2023. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2022-11-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Utrikesminister Tobias Billström M Försvarsminister Pål Jonson M Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Skolminister Lotta Edholm L Utrikesminister Tobias Billström M besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-10-27

Migration och

Datum

2022-10-19

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Efterlevandestöd ska inte ges till barn och unga vars boende och uppehälle bekostas av det allmänna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringen ska utjämna skillnaderna mellan underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Den börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur bedömningen av arbetsförmågan för behovsanställda ska göras i vissa sjukpenningärenden. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Motion till riksdagen 2021/22:4766 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av prop. 2021/22:252 Extra ändringsbudget för 2022 Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i avsnitt 4 i propositionen om en drivmedelskompensation.

Inlämnad

2022-06-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:FiU48

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4757 av Maria Malmer Stenergard m.fl. M, KD med anledning av prop. 2021/22:250 Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skyddssökande så långt det är möjligt

Inlämnad

2022-05-31

Förslag

4

Utskottsberedning

2021/22:SfU31

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 2 avslag, 2 bifall,

Regeringen har föreslagit att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år.

Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 92 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman S Utrikesminister Ann Linde  S Finansmarknadsminister Max Elger S Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar S Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-19

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

Uppmaningarna handlar om att

• reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
• det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
• fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
• föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman S Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll S EU-minister Hans Dahlgren S Finansmarknadsminister Max Elger SIntegrations- och migrationsminister Anders Ygeman S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-05-05