Hans Eklind (KD)

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

Motion till riksdagen 2020/21:4093 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Inlämnad

2021-06-15

Förslag

4

Utskottsberedning

2020/21:FiU52

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen MP Civilminister Lena Micko S Inrikesminister Mikael Damberg S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2021-06-03

Motion till riksdagen 2020/21:4084 av Hampus Hagman m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:196 Pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny modell för fordonsbeskattning och tillkännager detta för

Inlämnad

2021-06-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:SkU37

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Smittspridningen av covid-19 är fortfarande allvarlig i Sverige. Mycket tyder på att restriktioner kommer att finnas kvar under en längre tid i samhället, vilket kommer att påverka företag inom många branscher. Risken är stor att kriminella kommer att försöka utnyttja krisläget för att komma åt stödpengar ur statskassan.

För att bevara förtroendet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna måste samhället kunna lagföra både privatpersoner och företag som fuskar och begår brott mot systemen. Konsekvenserna för de som fuskar till sig stöd måste bli mer kännbara och tydliga. Riksdagen anser därför att bidragsbrottslagen bör utvidgas till att omfatta även statliga stöd till företag. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag till utvidgad bidragsbrottslag. Lagändringen bör enligt riksdagen kunna genomföras ganska snabbt.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut. Förslaget kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Motion till riksdagen 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innebörden av en långsiktigt hållbar migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2021-05-14

Förslag

14

Utskottsberedning

2020/21:SfU28

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 12 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:4035 av Ebba Busch m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:100 2021 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Tryggheten först Kristdemokraternas ekonomiska vårmotion 2021 Ekonomiska utsikter Kristdemokraternas ekonomiska politik En hälso- och sjukvård

Inlämnad

2021-04-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:4022 av Hans Eklind m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:171 Angiven yrkesgrupp åtgärder för en begriplig sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp på vilka grunder beslut fattas av Försäkringskassan

Inlämnad

2021-04-28

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:SfU5

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:4006 av Maria Malmer Stenergard m.fl. M, KD med anledning av prop. 2020/21:182 Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Motivering I Sverige har tidigare funnits en bred uppslutning kring den reglerade

Inlämnad

2021-04-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:SfU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

103

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

25, 111 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Sjukpenning i förebyggande syfte till riskgrupper ska kunna betalas ut fram till dess att fas 3 i vaccinationsplanen mot covid-19 är avslutad. Det menar riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om det.

Nuvarande regler om sjukpenningen gäller fram till den 30 april, och enligt tillkännagivandet får det inte uppstå något uppehåll i utbetalningarna till de ersättningsberättigade vid en förlängning. Rätten till ersättningen får inte heller begränsas genom bestämmelser om ett maximalt antal ersättningsdagar.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-22

Motion till riksdagen 2020/21:3996 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av skr. 2020/21:146 Riksrevisionens rapport om utgiftstaket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligare bör redogöra för vilka avvägningar som ligger till grund för hur nivån

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om migration och asylpolitik. Anledningen är bland annat att åtgärder redan vidtagits eller att arbete pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om asylprocessen, mottagandet av asylsökande, återkallelse av uppehållstillstånd, fri rörlighet för EU-medborgare, samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, utvisning på grund av brott samt verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

23

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Motion till riksdagen 2020/21:3978 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av prop. 2020/21:166 Extra ändringsbudget för 2021 Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2021-04-12

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:FiU49

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman S Inrikesminister

Datum

2021-04-08