Hans Eklind (KD)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Kristdemokraterna
- Valkrets
- Örebro län, plats 270
- Titel
- Församlingsherde.
- Född år
- 1966
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Kristdemokraterna
Förste vice gruppledare
Finansutskottet
Ledamot
Arbetsmarknadsutskottet
Suppleant
Socialförsäkringsutskottet
Suppleant
Skatteutskottet
Suppleant
EU-nämnden
Suppleant
Riksdagens råd för Riksrevisionen
Ledamot
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2018-09-24 – 2026-09-21
Kristdemokraterna
- Förste vice gruppledare
- 2022-12-06 –
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2022-11-09 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-11-09
- Ledamot
- 2018-10-02 – 2022-09-26
Finansutskottet
- Ledamot
- 2022-11-09 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2022-11-09
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2018-10-16 – 2022-09-26
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
EU-nämnden
- Suppleant
- 2022-10-12 –
- Suppleant
- 2019-09-26 – 2022-10-04
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Ledamot
- 2022-10-27 –
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 18–. Ledamot socialförsäkringsutskottet 18–22 och finansutskottet 22–. Suppleant arbetsmarknadsutskottet 18–22, EU-nämnden 19–, finansutskottet 22, skatteutskottet 22– och socialförsäkringsutskottet 22–. 1:e vice gruppledare Kristdemokraterna 22–. Ledamot Riksdagens råd för Riksrevisionen 22–.
Föräldrar
Egenföretagarna Hans Åström och Margareta Eklind.
Utbildning
High School, USA, slutår 84. Gymnasieskola, Örebro, slutår 86. Teol. mag.-examen, Stockholm 05.
Anställningar
Telefonist, taxiväxel, Örebro 87–88. Ombudsman KDU och KDS, Örebro län 88–91. Förbundsordförande, KDU 92–96. Pressekreterare, Skattebetalarnas förening 96–97. Projektledare (lobbyist), Svensk Handel 98–99. Informationschef, Skattebetalarnas förening 00–02. Gruppledare, Kristdemokraterna, Nyköping 02–04. Komminister, Längbro församling, Örebro 06–13. Församlingsherde, Längbro församling, Örebro 13–18.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot, Pensionsgruppen. Ledamot, utredningen om strängare regler om utländska månggiften. Ledamot, kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken 19–. Ledamot, insynsrådet, Migrationsverket 19–. Ledamot, kommittén Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Örebro 91–94. Ledamot, kommunstyrelsen, Nyköping 02–04. Suppleant, turist- och fritidsnämnden, Örebro 88–91. Kommundelsnämndsordförande, Örebro 91–92.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Distriktsordförande, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet Örebro/Värmland 88–92. 2:e vice förbundsordförande, KDU 91–92 och förbundsordförande 92–96. Styrelseledamot, European Young Christian Democrats 94. 2:e vice ordförande EYCD 95. Distriktsordförande, Kristdemokraterna Sörmlands län 03–04. Ordförande, Svenska kyrkans teologgrupp vid Örebro Teologiska Högskola, 04–05. Vice ordförande, Örebro SK Bandy 05. Ordförande, Örebro SK Bandy, 06–12. Styrelseledamot, Riksdagens idrottsklubb 18–23. Distriktsordförande, Kristdemokraterna, Örebro län 19–. Styrelseledamot Lepramissionen (21–). Styrelseledamot Claphaminstitutet 20–.
Litteratur
Vision för ung generation (93), Medborgarsamhället (95), Irrfärdens slut (95, tillsammans med Berggren, Idergaard och Johansson).
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Utredning om kristofobi
Motion 2024/25:139 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2024/25:139 av Hans Eklind KD Utredning om kristofobi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt ta initiativ till en utredning om kristofobi i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kränkningar- Inlämnad
- 2024-09-18
- Förslag
- 1
Statsministerns frågestund
Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.- Datum
- 2024-09-12
Ett konkurrenskraftigt skattesystem för forskning och utveckling
Motion 2024/25:2 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2024/25:2 av Hans Eklind KD Ett konkurrenskraftigt skattesystem för forskning och utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förstärka incitamenten till investeringar i Sverige genom en sänkning av bolagsskatten riktad- Inlämnad
- 2024-09-10
- Förslag
- 1
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2023/24:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.
Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 89, 314 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-18
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU36
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.
Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 51 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag
Betänkande 2023/24:SkU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.
Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.
Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.
Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 58 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
Förbättrade möjligheter att ändra kön
Betänkande 2023/24:SoU22
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.
En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.
Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.
Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.
Omröstning om återförvisning
Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.
Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.
Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning
Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 133, 365 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-16
- Debatt
- 2024-04-17
- Beslut
- 2024-04-17
Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
Finansminister Elisabeth Svantesson M överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där bland andra riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.- Datum
- 2024-04-15
Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 49 minuter
- Justering
- 2024-03-19
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
Statsministerns frågestund
Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.- Datum
- 2024-02-29
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Betänkande 2023/24:FiU5
Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 38 minuter
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2023-12-19
- Debatt
- 2023-12-20
- Beslut
- 2023-12-20
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2023/24:SfU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.
Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.
Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.
Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2023/24:SfU2
Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
Statens budget 2024 - Rambeslutet
Betänkande 2023/24:FiU1
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L
Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
- att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
- utvidgad expertskatt
- avskaffad skatt på plastbärkassar
- slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.
Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.
Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 102, 333 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-29
Mätning och mål för andelen självförsörjande
Motion 2023/24:2418 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2023/24:2418 av Hans Eklind KD Mätning och mål för andelen självförsörjande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mäta graden av självförsörjning och om att självförsörjningsmål bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sysselsättningsmåttet- Inlämnad
- 2023-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:AU3
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Återuppbyggnad av Irak och Syrien
Motion 2023/24:2398 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2023/24:2398 av Hans Eklind KD Återuppbyggnad av Irak och Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka genom FN och EU för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden i dessa- Inlämnad
- 2023-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:UU15
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Kriskommission för barns och ungas psykiska hälsa
Motion 2023/24:1799 av Lili André och Hans Eklind (båda KD)
Motion till riksdagen 2023/24:1799 av Lili André och Hans Eklind båda KD Kriskommission för barns och ungas psykiska hälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en kriskommission för att utreda anledningen till ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar och- Inlämnad
- 2023-10-04
- Förslag
- 2
- Utskottsberedning
- 2023/24:SoU15
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 2 avslag
FM-mottagare vid nybilsförsäljning
Motion 2023/24:1268 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD)
Motion till riksdagen 2023/24:1268 av Hans Eklind och Larry Söder båda KD FM-mottagare vid nybilsförsäljning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda förutsättningarna för att införa krav på FM-mottagare vid nybilsförsäljning i Sverige och tillkännager detta- Inlämnad
- 2023-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:FöU7
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
Motion 2023/24:489 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2023/24:489 av Hans Eklind KD Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen- Inlämnad
- 2023-10-02
- Förslag
- 2
- Utskottsberedning
- 2023/24:UU15
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 2 avslag
Ett stopp för det svenska biståndet till UNRWA
Motion 2023/24:488 av Hans Eklind (KD)
Motion till riksdagen 2023/24:488 av Hans Eklind KD Ett stopp för det svenska biståndet till UNRWA Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frysa biståndet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen. Motivering I sin regeringsförklaring sa vår statsminister: Reformeringen- Inlämnad
- 2023-10-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:UU8
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag