Helena Bouveng (M)

Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 som gäller unga lagöverträdare.Frågorna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, handläggning av ungdomsbrott och påföljder.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-03

Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Motion till riksdagen 2010/11:C333 av Fredrik Schulte m.fl. M Nya vårdnadsregler m1681 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gemensam vårdnad automatiskt ska gälla efter det att ett faderskap har fastställts och att barn till ogifta föräldrar

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

2

Utskottsberedning

2010/11:CU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:U311 av Jan-Evert Rådhström m.fl. M Nordiska rådet m1439 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nordiska rådet ska avskaffas. Motivering De nordiska ländernas politik och samarbeten har genom historien sammanflätats

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:UU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:Ju347 av Helena Bouveng M Utslussningen från sluten ungdomsvård m1611 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra utslussningen från sluten ungdomsvård och se över hur uppföljningen efter utslussningen kan

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:JuU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:So486 av Helena Bouveng M Familjehem m1736 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny lag om stöd och skydd för barn och unga. Motivering Bestämmelser om barns bästa fördes in i SOL 1998. Visst kan det även ligga

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:Ju346 av Helena Bouveng M Socialtjänstens närvaro på polisstationer m1613 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheten att uppmuntra socialtjänsten att finnas närvarande på polisstationer

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:K215 av Mats Gerdau och Helena Bouveng M Kommunal budgetlag m1389 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en budgetlag på kommunal nivå, i likhet med vad som finns när riksdagen beslutar om statsbudgeten.

Inlämnad

2010-10-20

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:Sk376 av Helena Bouveng M Golf som friskvård m1376 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för företag i samband med friskvård. Motivering En arbetsgivare kan erbjuda sina anställda friskvårdsbidrag. Bidraget

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:SkU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2010/11:Sk375 av Helena Bouveng M Ridning som friskvård m1375 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta ridsport ingå i friskvård. Motivering Arbetsgivaren kan i dag erbjuda sin personal motionsaktiviteter av enklare

Inlämnad

2010-10-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2010/11:SkU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag