Jan Lindholm (MP)
Tidigare riksdagsledamot
- Parti
- Miljöpartiet
- Valkrets
- Dalarnas län
- Titel
- Förskollärare.
- Född år
- 1951
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2004-11-15 – 2018-09-24
Riksdagsledamot
- Ersättare
- 2004-08-16 – 2004-11-14
- Ersättare
- 1998-01-23 – 1998-02-22
Socialutskottet
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2018-09-24
- Suppleant
- 2006-10-24 – 2010-10-04
- Ledamot
- 2004-11-15 – 2006-10-02
- Suppleant
- 2004-09-14 – 2004-11-14
- Suppleant
- 1998-01-23 – 1998-02-22
Civilutskottet
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Ledamot
- 2006-10-10 – 2010-10-04
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2004-11-15 – 2006-10-02
- Suppleant
- 2004-09-14 – 2004-11-14
- Suppleant
- 1998-01-23 – 1998-02-22
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2004-11-15 – 2006-10-02
- Suppleant
- 2004-09-14 – 2004-11-14
- Suppleant
- 1998-01-23 – 1998-02-22
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2006-10-24 – 2010-10-04
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2018-05-24 – 2018-09-24
Sammansatta utrikes- och socialutskottet
- Deputerad
- 2005-02-15 – 2005-03-16
Sammansatta justitie- och socialutskottet
- Deputerad
- 2006-02-09 – 2006-04-26
Nordiska rådets svenska delegation
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2017-09-28
- Ledamot
- 2013-09-17 – 2014-09-29
- Ledamot
- 2012-10-04 – 2013-09-16
- Ledamot
- 2011-10-12 – 2012-09-18
- Ledamot
- 2010-10-19 – 2011-09-15
- Ledamot
- 2006-10-17 – 2010-10-04
Ledamotsrådet
- Suppleant
- 2016-11-09 – 2018-09-24
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 98 (ersättare 980123-980222) och 04-. Ledamot socialutskottet 04-06 och 14-, sammansatta utrikes- och socialutskottet 05, justitie- och socialutskottet 06 och civilutskottet 06-14. Suppleant socialutskottet 98, 04 och 06-10, socialförsäkringsutskottet 98 och 04-06, utbildningsutskottet 98 och 04-06 och arbetsmarknadsutskottet 06-10. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 06-.
Föräldrar
Handelsläraren Rune Lindholm och företagaren Ulla-Greta Lindholm, f. Bergman.
Utbildning
Elektronikingenjör, Borlänge 72. Engelska, Stockholms universitet 73. Förskollärarexamen, Högskolan Dalarna 80.
Anställningar
ASEA 68. Typograf, Falun 72. Stålverksarbetare, Domnarvets järnverk, Borlänge 73-77. Egenföretagare. Förskollärare, Falu kommun 80-16. Assistent, Centrum för solenergiforskning (SERC) vid Högskolan Dalarna, Borlänge 91-16.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Falun 88-06. Ledamot, kommunstyrelsen 94-04. Ledamot, tekniska styrelsen, Falu kommun 88-04, ordförande 94-98. Ordförande, gatu- och parknämnden 02-04. Styrelseledamot, regionkommittén Falun-Borlänge 94-02. Ledamot, styrgruppen för Agenda 21, 94-02 och styrgruppen för Friska Falun 94-02. Styrelseledamot, Dalatrafik 89-92 och Falu Energi och Vatten 98-09.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Styrelseledamot, Studiefrämjandet Dalarna på 70-talet, Falu Miljögrupp - stoppa kärnkraften 77-, Nybroboden kooperativ ekonomisk förening 79-88 och Dalarnas ekonomiska kulturhusförening 73-77. Ledamot, styrelsen för AB Lindholm & Söner 78-98. Styrelseledamot, DAKA specialavfall 94-98. Ledamot, styrelsen för Miljöpartiet Dalarna 88-05 och styrelsen för Miljöpartiet i Falun 88- 06.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Betänkande 2016/17:SoU19
Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.
Det här handlar de fem tillkännagivandena om:
- En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
- Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
- Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
- Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
- Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 24, 80 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-19
- Debatt
- 2017-06-20
- Beslut
- 2017-06-20
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Betänkande 2016/17:SoU18
Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.
Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 82 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-15
Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Betänkande 2016/17:SoU22
Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.
Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 107 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
Betänkande 2016/17:SoU16
Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.
Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.
Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2016/17:SoU10
Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.
Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.
- Behandlade dokument
- 178
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 44, 147 minuter
- Justering
- 2017-04-25
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
Folkhälsofrågor
Betänkande 2016/17:SoU7
Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.
- Behandlade dokument
- 89
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 60 minuter
- Justering
- 2017-04-20
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna
Betänkande 2016/17:CU11
Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.
Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 49 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19
Äldrefrågor
Betänkande 2016/17:SoU9
Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 66 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
Aktuell debatt om hälso- och sjukvårdens utmaningar
Den 30 mars hålls en aktuell debatt om hälso- och sjukvårdens utmaningar. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström S deltar. Debatten hålls på begäran av Sverigedemokraterna. Den börjar efter torsdagens votering och sänds via webb-tv.- Datum
- 2017-03-30
Familjerätt
Betänkande 2016/17:CU10
Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.
Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.
Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att
- polygama äktenskap bör utredas,
- barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
- systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.
- Behandlade dokument
- 118
- Förslagspunkter
- 34
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 25, 109 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel
Betänkande 2016/17:SoU12
Socialutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel.
Riksrevisionen tycker att Läkemedelsverket har prioriterat ner sitt arbete med läkemedelssäkerhet. Det innebär att de testresultat som läkemedelsindustrin lyfter fram och publicerar får stort inflytande. Riksrevisionen tycker också att det är problematiskt att myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet i hög grad förlitar sig på läkemedelsindustrins publicerade studier när de tar fram riktlinjer för hälso- och sjukvården. Enligt revisionen bör myndigheterna hitta information som balanserar upp läkemedelsindustrins studier eftersom positiva resultat publiceras oftare än negativa.
Riksrevisionen tycker att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp sitt säkerhetsarbete. Men regeringen anser att det är Läkemedelsverket självt som ska prioritera bland sina uppgifter. Regeringen delar inte heller uppfattningen att det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt för att motverka läkemedelsindustrins informationsövertag. Regeringen menar att myndigheterna är väl medvetna om den skevhet som kan finnas när det gäller läkemedelsindustrins studier.
Socialutskottet delar regeringens uppfattning om Läkemedelsverkets säkerhetsarbete och myndigheternas arbete med information.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 28 minuter
- Justering
- 2017-02-21
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Betänkande 2016/17:SoU6
Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.
Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 24, 84 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-02
Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Betänkande 2016/17:SoU11
Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.
Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-02-22
- Debatt
- 2017-02-23
- Beslut
- 2017-03-01
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Betänkande 2016/17:SoU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.
Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:
- Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
- Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.
De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 85, 207 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-14
- Debatt
- 2016-12-15
- Beslut
- 2016-12-16
Ett reformerat bilstöd
Betänkande 2016/17:SoU3
Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.
Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 23, 60 minuter
- Justering
- 2016-11-10
- Bordläggning
- 2016-11-15
- Debatt
- 2016-11-16
- Beslut
- 2016-11-16
Fri motionsrätt i riksdagen
Motion 2016/17:2635 av Jan Lindholm och Jabar Amin (båda MP)
Motion till riksdagen 2016/17:2635 av Jan Lindholm och Jabar Amin båda MP Fri motionsrätt i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med lagförslag som innebär att den allmänna motionstiden upphävs och att det i stället införs en generell initiativrätt- Inlämnad
- 2016-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:KU18
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Antibiotikaresistens
Motion 2016/17:2634 av Jan Lindholm (MP)
Motion till riksdagen 2016/17:2634 av Jan Lindholm MP Antibiotikaresistens Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av snabba åtgärder mot den ökande utbredningen av antibiotikaresistens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs- Inlämnad
- 2016-10-05
- Förslag
- 7
- Utskottsberedning
- 2016/17:MJU23 2016/17:MJU8 2016/17:SoU7 2016/17:UbU12
- Riksdagsbeslut
- (7 yrkanden): 7 avslag
Förbud mot tunga oljor i Arktis
Motion 2016/17:1342 av Jan Lindholm (MP)
Motion till riksdagen 2016/17:1342 av Jan Lindholm MP Förbud mot tunga oljor i Arktis Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot tunga oljor i Arktis och tillkännager detta för regeringen. Motivering Albedoeffekten är en av de stora faktorerna som påverkar takten- Inlämnad
- 2016-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:TU18
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Samhällstjänst
Motion 2016/17:1341 av Jan Lindholm (MP)
Motion till riksdagen 2016/17:1341 av Jan Lindholm MP Samhällstjänst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av obligatorisk samhällstjänst och tillkännager detta för regeringen. Motivering 100 000 färre arbetslösa, ökad trygghet i lokalsamhället,- Inlämnad
- 2016-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:FöU7
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Rökförbud i riksdagen
Motion 2016/17:1340 av Jan Lindholm (MP)
Motion till riksdagen 2016/17:1340 av Jan Lindholm MP Rökförbud i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa totalt rökförbud i riksdagens lokaler och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Under socialutskottets studieresa till USA besöktes- Inlämnad
- 2016-10-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:KU18
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag