John Widegren (M)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Östergötlands län, plats 252
Titel
Bonde/Lantmästare.
Född år
1980
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Miljö- och jordbruksutskottet

Ledamot

EU-nämnden

Suppleant

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2022-09-26 – 2026-09-21

Riksdagsledamot

Talmansersättare
2018-09-24 – 2022-09-26
Ersättare
2017-09-11 – 2017-12-31

Miljö- och jordbruksutskottet

Ledamot
2022-10-04 – 2026-09-21
Ledamot
2019-02-13 – 2022-09-26

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03
Suppleant
2018-10-02 – 2019-02-13
Extra suppleant
2017-09-11 – 2017-12-31

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Näringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2019-02-27 –

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant
2022-11-17 –

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 17 (ersättare 170911–171231) och 18– (talmansersättare 180924–220926). Ledamot miljö- och jordbruksutskottet 18–. Extra suppleant konstitutionsutskottet 17 och suppleant 18–19. Suppleant EU-nämnden 19–. Personlig suppleant, Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 22–.

Föräldrar

Lantbrukaren Hans Widegren och Lynn Widegren, f. Martinsson.

Utbildning

Gymnasieskola, naturvetenskapligt program, Kungshögaskolan, Mjölby, slutår 99. Grundkurs Lantbruk, Vretaskolan, Linköping 01. Lantmästarprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 04.

Anställningar

Lantarbetare, Walla säteri, Ödeshög 99–02 och 04–11. Lantbrukare, Walla säteri och Sättra, Ödeshög 11–.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Viltförvaltningsdelegationen Östergötland 15–.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Ödeshög 10–14 och ersättare 06–10. Ledamot, kommunstyrelsen 06–14, ordförande 10–14. Ledamot, teknik-, trafik- och räddningsutskottet 06–10. Gruppledare kommunfullmäktige 08–14.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ledamot, Hushållningssällskapet Östergötland 17–. Ledamot, Moderaternas förbundsstyrelse Östergötland 10–19.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Jordbrukspolitik

    Jordbrukspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU16

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.

    Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.

    Behandlade dokument
    45
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    40, 118 minuter
    Justering
    2024-05-23
    Bordläggning
    2024-05-29
    Debatt
    2024-05-30
    Beslut
    2024-06-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Jakt och viltvård

    Jakt och viltvård

    Betänkande 2023/24:MJU14

    Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att skapa en samlad förvaltning för klövvilt – till exempel älg och kronhjort – som tar hänsyn till ekosystemet. Syftet med en samlad klövviltsförvaltning ska bland annat vara att vårda viltstammarna, minska skador på skogar och grödor samt minimera antalet trafikolyckor med klövvilt.

    Riksdagen beslutade också att säga nej till 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om jakt och viltvård. Motionerna handlar bland annat om förvaltning av varg och älg, översyn av jaktlagen, åtgärder mot illegal jakt, blyammunition och ersättning för rovdjursavvisande stängsel. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 80 minuter
    Justering
    2024-04-25
    Bordläggning
    2024-04-29
    Debatt
    2024-05-02
    Beslut
    2024-05-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skogspolitik

    Skogspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU7

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    40, 115 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2023/24:MJU2

    Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går till den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    49, 142 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-13
    Debatt
    2023-12-14
    Beslut
    2023-12-19
  • Stillbild från Särskild debatt: Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

    Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

    Riksdagen håller en särskild debatt om den afrikanska svinpesten. Debatten har begärts av Centerpartiet. Från regeringen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren KDDen särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.
    Datum
    2023-09-28
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Socialminister Jakob Forssmed KD Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Socialminister Jakob Forssmed KD besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
    Datum
    2023-09-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Livsmedelspolitik

    Livsmedelspolitik

    Betänkande 2022/23:MJU18

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    43
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    32, 108 minuter
    Justering
    2023-06-08
    Bordläggning
    2023-06-14
    Debatt
    2023-06-15
    Beslut
    2023-06-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skogspolitik

    Skogspolitik

    Betänkande 2022/23:MJU15

    Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    49 
    Anföranden och repliker
    40, 128 minuter
    Justering
    2023-05-11
    Bordläggning
    2023-05-23
    Debatt
    2023-05-24
    Beslut
    2023-05-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Jakt och viltvård

    Jakt och viltvård

    Betänkande 2022/23:MJU12

    Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

    Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    39, 108 minuter
    Justering
    2023-03-23
    Bordläggning
    2023-03-29
    Debatt
    2023-03-30
    Beslut
    2023-04-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Jordbrukspolitik

    Jordbrukspolitik

    Betänkande 2022/23:MJU11

    Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

    Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    45 
    Anföranden och repliker
    35, 111 minuter
    Justering
    2023-03-16
    Bordläggning
    2023-03-21
    Debatt
    2023-03-22
    Beslut
    2023-03-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2022/23:MJU2

    Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    56, 155 minuter
    Justering
    2022-12-13
    Bordläggning
    2022-12-16
    Debatt
    2022-12-17
    Beslut
    2022-12-20
  • Östergötlands skogsägare

    Motion 2022/23:444 av John Widegren m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2022/23:444 av John Widegren m.fl. M Östergötlands skogsägare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver stå upp för det östgötska och svenska hållbara skogsbruket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Östergötlands och
    Inlämnad
    2022-11-18
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2022/23:MJU15
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Räddande av Östersjön

    Motion 2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. M Räddande av Östersjön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt rädda fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Motivering En levande landsbygd med ett
    Inlämnad
    2022-11-18
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2022/23:MJU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Ostlänken

    Motion 2022/23:304 av John E Weinerhall m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2022/23:304 av John E Weinerhall m.fl. M Ostlänken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en analys av byggnationen av Ostlänken bör ske skyndsamt med ambitionen att säkerställa sträckans långsiktiga behov av kraftigt förbättrade gods- och pendlingsflöden
    Inlämnad
    2022-11-17
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2022/23:TU4
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

    Utlåtande 2021/22:MJU33

    Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

    Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

    Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

    Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 48 minuter
    Justering
    2022-08-18
    Bordläggning
    2022-09-05
    Debatt
    2022-09-21
    Beslut
    2022-09-21
  • Stillbild från Debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur

    Utlåtande 2021/22:MJU32

    Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

    Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

    Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 93 minuter
    Justering
    2022-08-18
    Bordläggning
    2022-09-05
    Debatt
    2022-09-21
    Beslut
    2022-09-21
  • Stillbild från Debatt om förslag: Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog

    Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog

    Betänkande 2021/22:MJU30

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

    • en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
    • ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
    • det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
    • uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
    • tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

    Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 62 minuter
    Justering
    2022-06-09
    Bordläggning
    2022-06-21
    Debatt
    2022-06-22
    Beslut
    2022-06-22
  • med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

    Motion 2021/22:4750 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2021/22:4750 av Jessica Rosencrantz m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska justera reduktionsplikten i enlighet med
    Inlämnad
    2022-05-20
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2021/22:MJU31
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

    Naturvård och biologisk mångfald

    Betänkande 2021/22:MJU24

    Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

    • Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
    • Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
    • Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
    • Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

    Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

    • Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
    • Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

    Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

    Behandlade dokument
    104
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    24, 112 minuter
    Justering
    2022-05-05
    Bordläggning
    2022-05-11
    Debatt
    2022-05-12
    Beslut
    2022-05-18
  • med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

    Motion 2021/22:4664 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2021/22:4664 av Jessica Rosencrantz m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Motivering I propositionen föreslår regeringen att en kommun på begäran ska ta ställning till om en viss
    Inlämnad
    2022-04-20
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2021/22:MJU28
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,

Filter