Juno Blom (L)

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

• utnyttjande av barn för sexuell posering
• våldtäkt
• våldtäkt mot barn
• sexuellt övergrepp
• sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
• köp av sexuell tjänst
• utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen beslutade att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till,

• en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott,

• öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående,

• en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn,

• de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid,

• Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

49

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen håller en särskild debatt om om påskhelgens kravaller. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Från regeringen deltar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson SDen särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2022-05-06

Motion till riksdagen 2021/22:4732 av Juno Blom m.fl. L med anledning av skr. 2021/22:230 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en extern genomlysning av verksamheten hos Statens institutionsstyrelse

Inlämnad

2022-05-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:SoU37

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Regeringen behöver göra mer för att färre unga ska begå brott. Det anser riksdagen som riktade flera uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden, som handlar om unga lagöverträdare.

Tillkännagivandena handlar i korthet om

• åtgärder mot ungdomsrånen
• utredning av brott av barn under 15 år
• så kallad bevistalan som innebär åklagarens talan i samband med att barn som inte är straffmyndiga misstänks för ett svårt brott
• slopad straffrabatt för unga myndiga
• ansvaret för sluten ungdomsvård
• placering av unga på Sis-hem

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av cirka 90 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

 

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

31

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Med ett tillträdesförbud menas att en person kan förbjudas att vistas i vissa lokaler och på vissa platser - även om allmänheten har tillträde dit. Anledningar till ett tillträdesförbud kan exempelvis vara sexuella kränkningar, brott eller allmänna ordningsstörningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 samt följdmotioner med anledning av regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Maktskifte för skolan Liberalernas vårmotion 2022 Förord

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4709 av Juno Blom m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffmaximum för våldtäkt ska vara åtta år och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

4

Utskottsberedning

2021/22:JuU41

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat socialtjänstens arbete och våld i nära relationer.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• ge en myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning
• överväga om och i så fall hur staten kan genomföra en granskning som kan klargöra frågor om vanvård och övergrepp vid olika statliga inrättningar under 1900-talet
• i kommande lagförslag om stärkt kvalitet och barnrättsperspektiv i skyddat boende beakta vissa åtgärder för att bättre tillgodose barnets rättigheter och säkerställa att det sker en fullgod dokumentation och uppföljning av barns vistelser på skyddade boenden.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 320 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27