Katja Nyberg (SD)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

30

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Interpellation 2023/24:409 Poliser med utländsk bakgrund av Petter Löberg S till Justitieminister Gunnar Strömmer M Under många år har polisens ambitioner varit att locka fler med utländsk bakgrund till polisyrket. Det finns flera motiv till detta. Ett av de viktigaste är att polisen ska spegla samhället. Det är en förutsättning

Inlämnad

2024-01-31

Svarsdatum

2024-02-13

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2023/24:575 Förstärkt källskydd och skydd av polisens arbetsmetoder av Katja Nyberg SD till Justitieminister Gunnar Strömmer M I allt högre utsträckning försöker den organiserade och grova kriminaliteten avslöja polisens arbetsmetoder och källor. När poliser kallas till domstol för att vittna får de svara på frågor

Inlämnad

2024-02-07

Svarsdatum

2024-02-14

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Interpellation 2023/24:217 Narkotikasök med hund på postterminaler utan skälig misstanke av Katja Nyberg SD till Statsrådet Erik Slottner KD Den 2 januari 2023 ändrades reglerna om tystnadsplikt i postlagen 2010:1045och postombud och andra som hanterar brev och paket får numera larma myndigheter om de misstänker att det

Inlämnad

2023-11-21

Svarsdatum

2023-12-04

Besvarare

Statsrådet Erik Slottner (KD)

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Motion till riksdagen 2023/24:454 av Richard Jomshof m.fl. SD Åtgärder mot unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna kombinera olika inskränkningar i rörelsefriheten vid ungdomsövervakning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

3

Utskottsberedning

2023/24:JuU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:453 av Richard Jomshof m.fl. SD Terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot deltagande i, och samröre med, våldsbejakande organisationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

4

Utskottsberedning

2023/24:JuU15

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:452 av Richard Jomshof m.fl. SD Straffrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktiga livstidsstraff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en civilkuragelag och tillkännager

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

7

Utskottsberedning

2023/24:JuU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:451 av Richard Jomshof m.fl. SD Processrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat vittnesskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:450 av Richard Jomshof m.fl. SD Polisfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av polisanställdas verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledaransvar och tillkännager

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

13

Utskottsberedning

2023/24:JuU16

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:449 av Richard Jomshof m.fl. SD Kriminalvårdsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppskov

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

9

Utskottsberedning

2023/24:JuU17 2023/24:JuU21

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.

Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Fråga 2022/23:749 Narkotikasök med hund på postterminaler utan skälig misstanke av Katja Nyberg SD till Statsrådet Erik Slottner KD Den 2 januari 2023 ändrades reglerna om tystnadsplikt i postlagen 2010:1045och postombud och andra som hanterar brev och paket får numera larma myndigheter om de misstänker att det finns

Inlämnad

2023-06-01

Svarsdatum

2023-06-14

Besvarare

Statsrådet Erik Slottner (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.

Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott.

Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella.

Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03