Lars-Axel Nordell (KD)

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

66

Reservationer

118 

Anföranden och repliker

62, 154 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Motion till riksdagen 2016/17:3758 av Kristina Yngwe m.fl. C, M, L, KD med anledning av prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll endast ska avse sådant som krävs för ett korrekt genomförande

Inlämnad

2017-06-19

Förslag

4

Utskottsberedning

2017/18:MJU5

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 1 avslag, 3 bifall,

Motion till riksdagen 2016/17:3756 Motionen utgår.

Inlämnad

2017-06-19

Förslag

1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

36

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

60, 206 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson S Utrikesminister Margot Wallström S Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll S Miljöminister Karolina Skog MP Finansminister Magdalena Andersson S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2017-06-01

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Interpellation 2016/17:492 Distanshandel med alkohol av Lars-Axel Nordell KD till Statsrådet Gabriel Wikström S Ur folkhälsosynpunkt innebär ökad totalkonsumtion av alkohol en ökning av alkoholskadorna i samhället. Ett av de viktiga verktygen för att sänka totalkonsumtionen av alkohol är att begränsa tillgängligheten.

Inlämnad

2017-04-28

Besvarare

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-20

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 124 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Motion till riksdagen 2016/17:3690 av Annika Eclund m.fl. KD med anledning av prop. 2016/17:158 Studiestartsstöd ett nytt rekryterande studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Propositionens innehåll I propositionen föreslås en ny lag om studiestartsstöd. Stödet syftar till att öka rekryteringen

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:UbU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2016/17:1111 Hotet mot småskalig vattenkraft och andra fördämningar av Lars-Axel Nordell KD till Miljöminister Karolina Skog MP Många småskaliga vattenkraftsproducenter riskerar konkurs på grund av att de varken har råd att avveckla sin verksamhet eller genomföra de åtgärder som länsstyrelserna kräver. Länsstyrelserna

Inlämnad

2017-03-23

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson S Utrikesminister Margot Wallström S Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Miljöminister Karolina Skog MP Finansminister Magdalena Andersson S

Datum

2017-03-02

Fråga 2016/17:971 Fortsatt biodrift av busstrafiken av Lars-Axel Nordell KD till Statsrådet Ibrahim Baylan S Sverige har av EU fått godkännande att ha ett skatteundantag för biodrivmedel till och med år 2018. Jag vet att regeringen arbetar för att detta undantag ska förlängas. Sverige behöver en plan för hur vi ska hantera

Inlämnad

2017-03-02

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-03-01

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 83 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-03-01

Motion till riksdagen 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. KD med anledning av prop. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela

Inlämnad

2017-02-15

Förslag

31

Utskottsberedning

2016/17:MJU23

Riksdagsbeslut

(31 yrkanden): 25 avslag, 6 bifall,