Linda Modig (C)

En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Nordiskt samarbete under 2021 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2021, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om det nordiska samarbetet under covid-19 och samarbetet i Barentsrådet och Arktiska rådet. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det danska ordförandeskapet 2021. Två prioriterade områden för Nordiska rådet var hanteringen av covid-19 och det framtida nordiska krissamarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 90 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om områdena energi, miljö och utrikes-och säkerhetspolitik. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 121 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

 

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Motion till riksdagen 2021/22:4721 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4720 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Sammanfattning Rysslands vedervärdiga invasion av Ukraina präglar även den svenska ekonomins utsikter våren 2022. Återhämtningen efter pandemin möter nya utmaningar i form av ökande priser på

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Biståndsminister Matilda Ernkrans S Skolminister Lina Axelsson Kihlblom S Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar S Statsrådet Johan Danielsson SBiståndsminister Matilda Ernkrans S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-17

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2022-02-15

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Den 16 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde S inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar utrikesministern

Datum

2022-02-16

Fråga 2021/22:940 Effektivare bekämpning av drograttfylleri av Linda Modig C till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Med undantag för de senaste årens uppgång har, enligt Brottsförebyggande rådet, utvecklingen för det totala antalet anmälda rattfylleribrott sedan 2011 varit nedåtgående en minskning med 14 procentUtvecklingen

Inlämnad

2022-01-27

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Motion till riksdagen 2021/22:4364 av Daniel Bäckström m.fl. C med anledning av skr. 2021/22:63 Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga statens arbete med att stärka arméstridskrafterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver

Inlämnad

2022-01-14

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FöU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar statsministern på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2021-12-09

Motion till riksdagen 2021/22:4329 av Linda Modig m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 1 kap. 13 tryckfrihetsförordningen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar

Inlämnad

2021-11-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:KU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-22

Debatt

2021-11-23

Beslut

2021-11-24

Motion till riksdagen 2021/22:4268 av Kerstin Lundgren m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:22 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ompröva sitt bidrag till och målsättning för Minusmainsatsen

Inlämnad

2021-11-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UFöU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:10 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska pröva mandatet för sitt militära bidrag till Mali

Inlämnad

2021-11-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UFöU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag