Lorentz Tovatt (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms kommun
Titel
Student.
Född år
1989
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2021-02-01 – 2022-09-26

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2018-09-24 – 2021-01-31
Ersättare
2017-07-15 – 2018-09-24

Näringsutskottet

Suppleant
2022-01-14 – 2022-09-26
Ledamot
2018-10-02 – 2022-01-14
Suppleant
2017-07-15 – 2018-09-24

Skatteutskottet

Ledamot
2022-05-20 – 2022-09-26
Suppleant
2021-10-13 – 2022-05-20

Trafikutskottet

Suppleant
2018-10-02 – 2022-09-26
Suppleant
2017-07-15 – 2018-09-24

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2019-02-07 – 2022-09-26

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2019-04-11 – 2022-09-26

Ledamotsrådet

Suppleant
2018-10-10 – 2022-09-26

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 17- (ersättare 170715-180924 och statsrådsersättare 180924-). Ledamot näringsutskottet 18-. Suppleant näringsutskottet 17-18, trafikutskottet 17-, miljö- och jordbruksutskottet 19- och EU-nämnden 19-. Suppleant ledamotsrådet 18-.

Föräldrar

Arkitekten Johannes Tovatt och läraren Ita Tovatt, f. Edberg.

Utbildning

Kristofferskolan, Stockholm, slutår 08.

Anställningar

Butiksbiträde, ICA Skå 07-09. Butiksbiträde, Åhléns Fridhemsplan 09-11. Politisk sekreterare, SSCO 11-12. Språkrör, Grön Ungdom 13-16. Politiskt sakkunnig, Miljö- och energidepartementet 16-17.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Ekerö 10-14. Kommunfullmäktig, Stockholm 14-19. Ledamot, trafiknämnden, Stockholm 14-19.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

    Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

    Betänkande 2021/22:MJU31

    Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 88 minuter
    Justering
    2022-06-16
    Bordläggning
    2022-06-21
    Debatt
    2022-06-22
    Beslut
    2022-06-22
  • Övergångslösning för kommuner som säger ja till vindkraft

    Skriftlig fråga 2021/22:1712 av Lorentz Tovatt (MP)

    Fråga 2021/22:1712 Övergångslösning för kommuner som säger ja till vindkraft av Lorentz Tovatt MP till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll S Den 7 april 2022 tillsatte regeringen Ulrika Liljeberg som särskild utredare för att stärka kommunernas incitament att tillstyrka vindkraft. Utredningen ska presentera sina
    Inlämnad
    2022-06-13
    Svarsdatum
    2022-06-22
    Besvarare
    Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
  • med anledning av prop. 2021/22:258 Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB

    Motion 2021/22:4770 av Janine Alm Ericson och Lorentz Tovatt (båda MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4770 av Janine Alm Ericson och Lorentz Tovatt båda MP med anledning av prop. 2021/22:258 Extra ändringsbudget för 2022 Åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår det som anförs i proposition 2021/22:258 om åtgärder i samband med rekapitalisering
    Inlämnad
    2022-06-13
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2021/22:FiU48
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

    Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

    Betänkande 2021/22:NU27

    Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

    Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

    Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

    Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    16, 68 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

    Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

    Betänkande 2021/22:NU21

    Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om

    • hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
    • att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
    • att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
    • när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    54 
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

    Motion 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen 2017:1201 om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram till
    Inlämnad
    2022-05-18
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2021/22:MJU31
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Nato och arbetet mot kärnvapen (väckt enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)

    Motion 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. MP Nato och arbetet mot kärnvapen väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel
    Inlämnad
    2022-05-18
    Förslag
    7
    Utskottsberedning
    2021/22:UU20
    Riksdagsbeslut
    (7 yrkanden): 7 avslag
  • med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition

    Motion 2021/22:4723 av Per Bolund m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4723 av Per Bolund m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Åtgärder mot konsekvenser av krig och pandemi Ett effektivt krisstöd som värnar klimatmålen Bryt beroendet av fossila bränslen
    Inlämnad
    2022-05-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2021/22:FiU20
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser

    Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser

    Betänkande 2021/22:FiU39

    Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

    • Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
    • Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
    • Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

    Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 95 minuter
    Justering
    2022-04-26
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-27
  • Stillbild från Debatt om förslag: Punktskatt

    Punktskatt

    Betänkande 2021/22:SkU15

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ändrade eller nya punktskatter. Anledningen är att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp eller att tillkännagivanden inte behövs därför att Regeringskansliet redan tittar på frågorna. Motionsförslagen handlar bland annat om energiskatt, skatterna på drivmedel, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall, socker, plastbärkassar samt trängselskatt.

    Behandlade dokument
    104
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    53 
    Anföranden och repliker
    6, 48 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-20
    Debatt
    2022-04-21
    Beslut
    2022-04-21
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

    Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

    Betänkande 2021/22:SkU20

    Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

    Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 60 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Klimatpolitik

    Klimatpolitik

    Betänkande 2021/22:MJU20

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    27
    Reservationer
    52 
    Anföranden och repliker
    28, 121 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-30
    Debatt
    2022-03-31
    Beslut
    2022-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag: Luftfartsfrågor

    Luftfartsfrågor

    Betänkande 2021/22:TU8

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    38 
    Anföranden och repliker
    24, 99 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-30
    Debatt
    2022-03-31
    Beslut
    2022-03-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Energipolitik

    Energipolitik

    Betänkande 2021/22:NU15

    Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör vattenkraft och fjärr- och kraftvärme:

    • Riksdagen kompletterar ett tidigare tillkännagivande om vattenkraft så att det görs tydligare för regeringen att både den små- och storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas.
    • När det gäller fjärr- och kraftvärme bör regeringen ta med frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen i den strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen aviserat i sin elektrifieringsstrategi.

    Riksdagens tillkännagivanden gjordes när utskottet behandlade cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och förnybar energi.

    Behandlade dokument
    62
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    70 
    Anföranden och repliker
    24, 110 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sänkt energiskatt på bensin och diesel

    Sänkt energiskatt på bensin och diesel

    Betänkande 2021/22:SkU19

    Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 71 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-24
  • Stillbild från Särskild debatt: Särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige

    Särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige

    Riksdagen håller en särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Från regeringen deltar energiminister Khashayar Farmanbar SDirekt därefter är det interpellationsdebatter. Tid: Fredagen den 4 februari klockan 9 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm Hitta
    Datum
    2022-02-04
  • med anledning av prop. 2021/22:83 Fjärde järnvägspaketet

    Motion 2021/22:4389 av Axel Hallberg m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4389 av Axel Hallberg m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:83 Fjärde järnvägspaketet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direkttilldelning av skäl hänförliga till strukturella och geografiska särdrag ska vara tillåtet och tillkännager
    Inlämnad
    2022-02-02
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2021/22:TU9
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Betänkande 2021/22:MJU1

    Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

    Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    59, 171 minuter
    Justering
    2021-12-07
    Bordläggning
    2021-12-13
    Debatt
    2021-12-14
    Beslut
    2021-12-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

    Utgiftsområde 21 Energi

    Betänkande 2021/22:NU3

    Cirka 3,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Bland annat går cirka 1,4 miljarder kronor till energiforskning och cirka 578 miljoner kronor går till energiteknik. Cirka 419 miljoner kronor går till Statens energimyndighet och 361 miljoner kronor till elberedskap.

    Beslutet om utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till infrastruktur för elektrifierade transporter, till energiteknik och till insatser för energieffektivisering.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    66, 152 minuter
    Justering
    2021-12-02
    Bordläggning
    2021-12-07
    Debatt
    2021-12-08
    Beslut
    2021-12-09
  • Stillbild från Debatt om förslag: Det nationella basutbudet av flygplatser

    Det nationella basutbudet av flygplatser

    Betänkande 2021/22:TU4

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

    Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

    Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

    Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    34, 120 minuter
    Justering
    2021-11-25
    Bordläggning
    2021-11-30
    Debatt
    2021-12-01
    Beslut
    2021-12-02

Filter