Marianne Berg (V)

Inlämnad

2012-04-11

Förslag

3

Utskottsberedning

2011/12:JuU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som tar upp frågor om familjerätt. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad om barn, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med barn, tillsyn av överförmyndare, gode män, barns skuldsättning, en barnbalk, äktenskapsfrågor, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsfrågor samt registrering av testamenten.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

30

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-28

Socialtjänsten ska kunna besluta att ett barn ska vårdas mot den ena vårdnadstagarens vilja, förutsatt att vården krävs för barnets bästa. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012 för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, behandling i öppna former samt utseende av en kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Reglerna omfattar också vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Normalt krävs båda vårdnadstagarnas samtycke för att ett barn ska få vård. Om barnet självt anses kunna samtycka till eller motsätta sig olika behandlingar krävs inget samtycke från vårdnadshavarna.

För närvarande införs ingen möjlighet för domstolar att utse ett juridiskt biträde för barn i mål som rör vårdnad, boende eller umgänge. Riksdagen har tidigare vid två tillfällen gett regeringen i uppdrag att se över frågan. Regeringen anser att frågan behöver övervägas ytterligare och kommer därför att låta utvärdera vårdnadsreformen från 2006.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Namnlagen ändras när det gäller rätten att bära namn som förvärvats i ett annat EES-land eller i Schweiz. Vid dubbelt medborgarskap tar lagen i dag inte tillräcklig hänsyn till namnskicket i det andra landet. Lagen ändras därför så att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige. Detta under förutsättning att han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit.

Vissa regler till skydd för barn ska gälla även vid dessa förvärv. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2012-01-19

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa nej till motioner om fastighetsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, kommunal förköpsrätt och expropriation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete, tidigare ställningstaganden och nyligen genomförda reformer. 

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-12-08

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Inlämnad

2012-01-18

Besvarare

Göran Hägglund (KD)

Inlämnad

2011-12-15

Besvarare

Göran Hägglund (KD)

Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om straffrätt. Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt. Ett exempel på ett sådant område där EU-länderna har en gemensam politik är finanssektorn. En straffrättslig lagstiftning på EU-nivå skulle till exempel kunna användas för att bekämpa bedrägeri, penningförfalskning och olika brott med koppling till aktiehandeln. Åtgärderna skulle kunna bestå av minimiregler för vad som definieras som ett brott och för vilka påföljder ett brott kan få, till exempel böter eller fängelse.

Justitieutskottet påpekar att EU-ländernas straffrättsliga lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de olika länderna. Utskottet understryker att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå noggrant måste analyseras inför varje beslut. Lagstiftning endast ska tas fram om den ger ett tydligt mervärde. Eftersom en sådan lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer är det enligt utskottet viktigt att den tar hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 23 minuter

Justering

2011-11-29

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Inlämnad

2011-11-23

Besvarare

Beatrice Ask (M)

Inlämnad

2011-11-23

Förslag

3

Utskottsberedning

2011/12:JuU9

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2011-11-07

Besvarare

Ulf Kristersson (M)

Inlämnad

2011-11-09

Besvarare

Beatrice Ask (M)

Inlämnad

2011-10-11

Besvarare

Göran Hägglund (KD)

Inlämnad

2011-10-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:SoU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2011-10-06

Förslag

4

Utskottsberedning

2011/12:SoU3

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

2

Utskottsberedning

2011/12:AU11 2011/12:SoU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

21

Utskottsberedning

2011/12:CU1 2011/12:CU13 2011/12:CU14 2012/13:SoU1

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

9

Utskottsberedning

2011/12:SoU1 2011/12:SoU14

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

13

Utskottsberedning

2011/12:SoU1 2011/12:SoU13 2011/12:UbU7 2012/13:SoU13 2013/14:SoU10

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag