Martin Kinnunen (SD)

Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.

Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.

Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2022-09-05

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-05

Beslut

2022-09-05

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

26

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

24, 106 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Motion till riksdagen 2021/22:4748 av Martin Kinnunen m.fl. SD med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen 2017:1201 om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa

Inlämnad

2022-05-20

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:MJU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 71 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman S Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll S EU-minister Hans Dahlgren S Finansmarknadsminister Max Elger SIntegrations- och migrationsminister Anders Ygeman S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-05-05

Fråga 2021/22:1525 Producentansvar för vissa tobaksvaror och filter av Martin Kinnunen SD till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll S Förordningen om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter innehåller bestämmelser om ett system för utökat producentansvar för avfallshantering av vissa tobaksvaror och filter.

Inlämnad

2022-04-29

Svarsdatum

2022-05-11

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Motion till riksdagen 2021/22:4648 av Martin Kinnunen m.fl. SD med anledning av prop. 2021/22:207 Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att ersätta ansökan

Inlämnad

2022-04-19

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:MJU30

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4647 av Martin Kinnunen m.fl. SD med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Motivering I propositionen finns förslag som ensidigt

Inlämnad

2022-04-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:MJU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4529 av Martin Kinnunen m.fl. SD med anledning av prop. 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:MJU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4508 av Martin Kinnunen m.fl. SD med anledning av prop. 2021/22:148 En ny växtskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte överföra bemyndigandet i skogsvårdslagen att meddela föreskrifter om åtgärder mot insektshärjning och yngelhärdar

Inlämnad

2022-04-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:MJU25

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

27

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

28, 121 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Försvarsminister Peter Hultqvist S Utrikesminister Ann Linde S EU-minister Hans Dahlgren SJustitie- och inrikesminister Morgan Johansson S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-31

Statsminister Magdalena Andersson S återrapporterar från mötet den 24-25 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2022-03-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark S Utrikeshandelsminister Anna Hallberg S Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg S Skolminister Lina Axelsson Kihlblom S Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Statsminister Magdalena Andersson S återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 1011 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2022-03-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson SSocialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi SKlimat- och miljöminister Annika Strandhäll S Kulturminister Jeanette Gustafsdotter SJustitie- och inrikesminister Morgan Johansson

Datum

2022-02-17

Den 26 januari klockan 9 är det EU-politisk debatt i riksdagen. EU-minister Hans Dahlgren S inleder debatten med att redogöra för regeringens prioriteringar i EU-arbetet. Debatten tolkas till teckenspråk och engelska och sänds via webb-tv. Sändningarna från debatten går att se både direkt och efterhand.

Datum

2022-01-26