Mathias Sundin (L)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Östergötlands län
Född år
1978
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2014-09-29 – 2018-09-24

Riksdagsledamot

Ersättare
2012-05-01 – 2012-12-31

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2016-06-09
Extra suppleant
2012-05-01 – 2012-12-31

Skatteutskottet

Ledamot
2016-06-09 – 2018-09-24
Suppleant
2014-10-07 – 2016-06-09

Justitieutskottet

Suppleant
2014-11-05 – 2016-09-27

Näringsutskottet

Suppleant
2014-11-05 – 2018-09-24

Utrikesutskottet

Suppleant
2014-11-05 – 2018-09-24
Extra suppleant
2012-05-01 – 2012-12-31

Finansutskottet

Suppleant
2016-06-09 – 2018-09-24

Trafikutskottet

Suppleant
2016-09-29 – 2018-09-24

Utbildningsutskottet

Extra suppleant
2012-05-01 – 2012-12-31

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14-. Ledamot konstitutionsutskottet 14-16 och skatteutskottet 16-. Suppleant skatteutskottet 14-16, justitieutskottet 14-16, utrikesutskottet 14-, näringsutskottet 14-, finansutskottet 16- och trafikutskottet 16-.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Svarta hål i rymdstrategin

    Svarta hål i rymdstrategin

    Interpellation 2017/18:591 av Mathias Sundin (L)

    Interpellation 2017/18:591 Svarta hål i rymdstrategin av Mathias Sundin L till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson S Det är positivt att Sverige äntligen får en rymdstrategi, även om den kommer så sent att detta riksmöte inte får möjlighet att behandla den. Regeringens rymdstrategi, som presenteras i skrivelsen  En strategi
    Inlämnad
    2018-06-13
    Besvarare
    Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nya skatteregler för företagssektorn

    Nya skatteregler för företagssektorn

    Betänkande 2017/18:SkU25

    Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

    Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
    under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

    Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 53 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-12
    Debatt
    2018-06-13
    Beslut
    2018-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

    Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

    Betänkande 2017/18:FiU44

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

    Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

    Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    54, 204 minuter
    Justering
    2018-05-29
    Bordläggning
    2018-06-01
    Debatt
    2018-06-04
    Beslut
    2018-06-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

    Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

    Betänkande 2017/18:FiU43

    Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

    • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
    • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 60 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-01
    Debatt
    2018-06-04
    Beslut
    2018-06-07
  • med anledning av skr. 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet

    Motion 2017/18:4192 av Mathias Sundin och Christina Örnebjär (båda L)

    Motion till riksdagen 2017/18:4192 av Mathias Sundin och Christina Örnebjär båda L med anledning av skr. 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svensk rymdverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mars
    Inlämnad
    2018-05-30
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2018/19:UbU3
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

    Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

    Betänkande 2017/18:SkU19

    Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

    Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

    Behandlade dokument
    29
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 63 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-23
    Debatt
    2018-05-24
    Beslut
    2018-05-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om folkbokföringen

    Riksrevisionens rapport om folkbokföringen

    Betänkande 2017/18:SkU16

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

    Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 63 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-23
    Debatt
    2018-05-24
    Beslut
    2018-05-24
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Försvarsminister Peter Hultqvist S Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson S EU- och handelsminister Ann
    Datum
    2018-05-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

    Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

    Betänkande 2017/18:SkU20

    Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

    Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 80 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-14
    Debatt
    2018-05-15
    Beslut
    2018-05-16
  • med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition

    Motion 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Skolan först Sverige är ett fantastiskt land. Det finns
    Inlämnad
    2018-05-02
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:FiU20
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Inkomstskatt

    Inkomstskatt

    Betänkande 2017/18:SkU8

    Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

    Behandlade dokument
    146
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    17, 85 minuter
    Justering
    2018-03-15
    Bordläggning
    2018-03-26
    Debatt
    2018-03-27
    Beslut
    2018-03-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

    Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

    Betänkande 2017/18:SkU13

    Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

    Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 20 minuter
    Justering
    2018-03-08
    Bordläggning
    2018-03-21
    Debatt
    2018-03-22
    Beslut
    2018-03-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Punktskatter

    Punktskatter

    Betänkande 2017/18:SkU10

    En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

    Behandlade dokument
    69
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    16, 73 minuter
    Justering
    2018-03-08
    Bordläggning
    2018-03-21
    Debatt
    2018-03-22
    Beslut
    2018-03-28
  • med anledning av prop. 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter

    Motion 2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. C, M, L, KD med anledning av prop. 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se till att reglerna om personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt
    Inlämnad
    2018-02-14
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:SkU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:74 Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

    Motion 2017/18:3966 av Mathias Sundin m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2017/18:3966 av Mathias Sundin m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:74 Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilka fordon som ska omfattas av trängselskatt
    Inlämnad
    2018-01-31
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:SkU13
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

    Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

    Betänkande 2017/18:SkU6

    Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

    Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

    Riksdagen sa ja till förslaget.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 76 minuter
    Justering
    2017-11-23
    Bordläggning
    2017-11-28
    Debatt
    2017-11-29
    Beslut
    2017-11-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2017/18:SkU1

    11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 58 minuter
    Justering
    2017-11-21
    Bordläggning
    2017-11-28
    Debatt
    2017-11-29
    Beslut
    2017-11-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: Statens budget 2018 Rambeslutet

    Statens budget 2018 Rambeslutet

    Betänkande 2017/18:FiU1

    Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

    Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

    Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

    Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

    Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

    Behandlade dokument
    45
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    104, 320 minuter
    Justering
    2017-11-16
    Bordläggning
    2017-11-21
    Debatt
    2017-11-22
    Beslut
    2017-11-22
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson S Utrikesminister Margot Wallström S Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson MP Finansminister Magdalena
    Datum
    2017-11-16
  • med anledning av prop. 2017/18:8 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

    Motion 2017/18:3912 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3912 av Per Åsling m.fl. C, M, L, KD med anledning av prop. 2017/18:8 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 juli 2019 bör återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys
    Inlämnad
    2017-10-25
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:SkU4
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,

Filter