Mats Berglund (MP)

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

• identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
• bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen.

Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin MP Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen MP Utrikeshandelsminister Anna Hallberg S Civilminister Lena Micko S Miljö- och klimatminister Isabella Lövin MP

Datum

2020-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland annat med hänvisning till att utredningsarbete pågår och i vissa fall därför att det är frågor som hanteras av andra aktörer.

Motionerna handlar bland annat om civila samhället, idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och folkbildning.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om pensioner. Förslagen handlar bland annat om inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg och efterlevandepension.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom flera av områdena.

Motionerna handlar exempelvis om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

13

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

10

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om djurskydd från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar bland annat om antibiotikafrågor, djurskyddskontroll, regler för viss djurhållning, smittskyddsfrågor, offentlig förevisning av djur och djurförsök.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 75 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Arbetsgivaravgiften ska sänkas för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Redan idag kan arbetsgivare göra avdrag på arbetsgivaravgiften för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska taket för avdraget höjas från 230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare. Den allmänna löneavgiften ska också sänkas med 10 procentenheter för gruppen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

65, 138 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-17

Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 205 minuter

Justering

2019-12-10

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17