Peder Wachtmeister (M)

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 33 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2013. Finansutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska centralbanken, ECB, ska ansvara för viss tillsyn av alla banker och kreditinstitut i euroländerna. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och har därför beslutat att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Enligt kommissionens förslag ska ECB ansvara för att till exempel godkänna kreditinstitut och för att banker uppfyller krav på kapitalreserver. Bankerna ska klara samma krav oavsett i vilket euroland de finns. Länder som inte har euro som valuta, till exempel Sverige, ska kunna ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn. Förslaget är en del i EU-kommissionens färdplan mot en Europeisk bankunion och syftar bland annat till att förebygga högt risktagande i bankerna. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De mest betydande kreditinstituten ska omfattas av ECB:s tillsyn från och med den 1 juli 2013.

Riksdagen anser att förslaget särskilt strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i den del som gäller enhetliga kapitalkrav på banker. Man vill att det ska stå varje medlemsland fritt att höja nivån på kapitalkraven om det behövs för att säkerställa landets finansiella stabilitet. Riksdagen är också kritisk i en fråga som rör inflytandet i ECB. Medlemsländer som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB-rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Riksdagen menar att det innebär att dessa länders inflytande begränsas på ett oproportionerligt sätt, och att förslaget i denna del strider mot proportionalitetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:SoU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:KU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:MJU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:UbU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2011-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:MJU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Beredning

2010-03-02

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19

Inlämnad

2009-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:MJU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:MJU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:TU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:MJU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:KrU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

1

Utskottsberedning

2009/10:SkU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2009-09-28

Förslag

2

Utskottsberedning

2009/10:MJU2 2009/10:TU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag