Richard Jomshof (SD)

Inlämnad

2013-09-12

Besvarare

Jan Björklund (FP)

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Inlämnad

2013-05-16

Besvarare

Beatrice Ask (M)

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Inlämnad

2013-04-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:FiU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-04-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:JuU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-04-10

Förslag

4

Utskottsberedning

2012/13:JuU22

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2013-04-10

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:UbU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-03-26

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:JuU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Inlämnad

2013-03-19

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:JuU25

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-03-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:JuU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Regeringen redogör i en skrivelse för användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökningar i brottmål under 2011. Skrivelsen omfattar inte hur dessa metoder har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13

Inlämnad

2013-03-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:JuU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30