Tony Haddou (V)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

74, 8 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 132 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

57, 184 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Motion till riksdagen 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt

Inlämnad

2026-06-12

Förslag

2

Datum

2026-06-12

Utskottsberedning

2025/26:FiU47

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort.

Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen.

Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

53, 158 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-22

Debatt

2026-05-25

Beslut

2026-05-26

Motion till riksdagen 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:267 Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:267. Regeringens förslag Regeringen föreslår i sin proposition ändringar i lagen (2022:700)

Inlämnad

2026-05-21

Förslag

1

Datum

2026-05-21

Utskottsberedning

2025/26:JuU45

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 123 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-06

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Motion till riksdagen 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:262 Utmönstring av permanent uppehållstillstånd

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

2

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU30

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:254 Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till 2 i lagen (2020:782)

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

3

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:FöU14

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Propositionens huvudsakliga innehåll 2 Vänsterpartiets synpunkter 2.1 Inledning 2.2 Avsnitt 6.2 Uppsikt ska även kunna innebära boende-

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

2

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:SfU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:264 Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. 1 Inledning I proposition 2025/26:264

Inlämnad

2026-05-11

Förslag

1

Datum

2026-05-11

Utskottsberedning

2025/26:SfU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet med undantag för de förslag som gäller verkställighetshinder och rätt till biträde (avsnitt

Inlämnad

2026-05-11

Förslag

3

Datum

2026-05-11

Utskottsberedning

2025/26:SfU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4142 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:246. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny proposition

Inlämnad

2026-05-04

Förslag

2

Datum

2026-05-04

Utskottsberedning

2025/26:JuU41

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Motion till riksdagen 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Internationell ekonomi: kostnadskris och osäkerhet 2.2 Regeringens misslyckade jobbpolitik

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

1

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4102 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skr. 2025/26:114 Strategisk exportkontroll 2025 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att snarast

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

21

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:UU9

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Regeringens förslag Regeringen föreslår i sin

Inlämnad

2026-04-28

Förslag

1

Datum

2026-04-28

Utskottsberedning

2025/26:JuU40

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag