Ulla Andersson (V)

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Regeringen har i en skrivelse kommenterat Riksrevisionens granskningsrapport om Stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden inrättades mitt under finanskrisen hösten 2008 för att finansiera kostnaderna för stödåtgärder till banker och andra finansinstitut.

Staten tillförde i början 15 miljarder kronor till Stabilitetsfonden för att öka förtroendet för fonden. Riksrevisionen vill att regeringen prövar om kapitalet bör återbetalas till staten. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra detta nu eftersom finansmarknaden fortfarande är turbulent. Finansutskottet som har gått igenom regeringens skrivelse håller med regeringen men understryker att det finns anledning att i framtiden göra en återbetalning.

I övrigt konstaterar utskottet att flera av de frågor som regeringen tar upp i sina kommentarer utreds inom ramen för Finanskriskommitténs arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

den 9 maj Interpellation 2011/12:356 Bolån av Ulla Andersson V till statsrådet Peter Norman M Det pågår ett bolåneuppror runt om i landet. Bolånekunderna är med all rätt upprörda över de överpriser bankerna tar ut av dem. År 2011 gjorde de fyra storbankerna en vinst på 79 miljarder, vilket var en ökning med ca

Inlämnad

2012-05-09

Besvarare

Peter Norman (M)

den 11 maj Fråga 2011/12:579 Utredning om sparbankerna av Ulla Andersson V till statsrådet Peter Norman M Sparbankerna har stor betydelse för tillgången till kapital på landsbygden. Genom att stärka sparbankerna kan landsbygdens förutsättningar förbättras och konkurrensen på bankmarknaden öka. Regeringen tillsatte,

Inlämnad

2012-05-11

Besvarare

Peter Norman (M)

Sverige ska ge Irland ett lån på högst 600 miljoner euro, vilket enligt dagens kurs motsvarar nästan 5,3 miljarder kronor. Lånet är en del av det internationella stödpaket för Irland som förhandlades fram i slutet av 2010. Långivare, förutom Sverige, är Internationella valutafonden, EU:s stödmekanismer, Storbritannien och Danmark.

Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. Riksdagen anser att det är viktigt att Sverige, som tidigare utlovats, deltar i det internationella stödpaketet för Irland. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed extra känsligt för finansiell och ekonomisk turbulens i vår omgivning. Om inte Irland får tillräckligt med finansiellt stöd finns en risk för att oron sprider sig till andra euroländer och vidare till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Motion till riksdagen 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition V025 1 Sammanfattning För oss i Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Vi presenterar i den här motionen en sysselsättningspolitik som

Inlämnad

2012-05-02

Förslag

6

Utskottsberedning

2011/12:FiU20

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2011/12:Fi20 av Jens Holm m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:143 Auktionering av utsläppsrätter Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minst 50 procent av intäkterna från auktionering ska

Inlämnad

2012-05-02

Förslag

4

Utskottsberedning

2011/12:FiU47

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2011/12:Fi14 av Ulla Andersson m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:119 Utlåning till Irland Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att låta riksdagen bemyndiga regeringen att under 2012 besluta om ett lån till Irland på högst 600 000 000

Inlämnad

2012-04-11

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:FiU41

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2011/12:Ub11 av Rossana Dinamarca m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:133 Nya myndigheter inom utbildningsområdet m.m. V023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2011/12:133 Nya myndigheter inom utbildningsområdet m.m. Motivering Det kan finnas fördelar med att renodla de

Inlämnad

2012-04-13

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:UbU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2011/12:A5 av Josefin Brink m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:107 Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m. Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 49 lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring och 95 lagen 1997:239

Inlämnad

2012-03-26

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:AU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

den 15 mars Fråga 2011/12:471 Fungerande telefoni på landsbygden av Ulla Andersson V till statsrådet Anna-Karin Hatt C Telia stänger ned master runt om i landet, trots att det då inte finns fungerande telefoni. Till exempel har Kolforsen i Ockelbo kommun drabbats, och där har mobila ersättningslösningar inte fungerat.

Inlämnad

2012-03-15

Besvarare

Anna-Karin Hatt (C)

Motion till riksdagen 2011/12:Fi9 av Jonas Sjöstedt m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:66 Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget stabilitetsmekanism för euroländer V012 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna Europeiska rådets beslut

Inlämnad

2012-03-14

Förslag

3

Utskottsberedning

2011/12:FiU40

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2011/12:Sf2 av Christina Höj Larsen m.fl. V med anledning av prop. 2011/12:60 Genomförande av återvändandedirektivet Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör anpassa lagen efter

Inlämnad

2012-02-16

Förslag

9

Utskottsberedning

2011/12:SfU10 2011/12:SfU6

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Finansutskottet har gjort en så kallad subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag med gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av euroländernas utkast till budgetplaner. Tanken är att förslaget ska komplettera bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten och skärpa budgetdisciplinen.

Det innebär bland annat att euroländerna ska lämna in utkast av budgetplaner till kommissionen innan de blir bindande. Om kommissionen upptäcker att de finanspolitiska skyldigheter som fastställts i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten inte uppfylls på ett tillfredställande sätt ska den kunna begära in ett reviderat utkast. I nödvändiga fall bör kommissionen kunna avge ett yttrande om ett utkast som det aktuella eurolandet bör beakta innan det antar budgeten. På så sätt säkerställs att EU:s riktlinjer på budgetområdet integreras i euroländernas förberedande budgetarbete på ett lämpligt sätt.

Finansutskottet anser att man måste göra en avvägning mellan å ena sidan strikta gemensamma regler för en restriktiv finanspolitik och å andra sidan den nationella kompetensen för finanspolitiken. Utskottet menar att det i kommissionens förslag inte finns tillräckliga garantier för att värna den nationella kompetensen för finanspolitiken. Mot den bakgrunden anser utskottet att det presenterade förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen som den också kallas.

På förslag från utskottet beslutade riksdagen att avge ett motiverat yttrande till EU om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet - Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005-2007. Finansinspektionen och Riksbanken har också lämnat synpunkter på rapporten. Finansutskottet konstaterar att regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och slutsatser.

Utskottet konstaterar att merparten av Riksrevisionens rekommendationer kommer att hanteras av Finanskriskommittén, som tillsattes av regeringen i början av 2011. Kommitténs arbete är extremt viktigt och kommer att få stor betydelse för den framtida institutionella organiseringen och regleringen av den svenska finansmarknaden, menar utskottet. Utskottet kommer därför att löpande följa kommitténs arbete.

Utskottet höll i december 2011 en offentlig utfrågning med anledning Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter. Utskottet kommer framöver att ta ställning till om det finns anledning att hålla fler offentliga utfrågningar när myndigheterna publicerar sina rapporter. Utskottet anser att det finns anledning att utöka rapporteringen till riksdagen om myndigheternas samarbete inom området finansiell stabilitet. Utskottet anser att även Riksgäldskontoret bör delta i en sådan rapportering.

Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2011-12-13

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

den 23 januari Fråga 2011/12:312 Bankernas kontanthantering av Ulla Andersson V till statsrådet Peter Norman M Det är lovvärt att hanteringen av kontanter minskar i samhället, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Utvecklingen är tydlig, cirka 70 procent av alla köp sker i dag med kontokort. Allt fler banker

Inlämnad

2012-01-23

Besvarare

Peter Norman (M)

den 1 december Interpellation 2011/12:158 Förberedelser inför en eventuell kollaps av euron av Ulla Andersson V till finansminister Anders Borg M Storbritannien förbereder sig för en kollaps av euron. Enligt tidningen The Telegraph har brittiska utrikesdepartementet fått i uppdrag att bistå engelska medborgare

Inlämnad

2011-12-01

Besvarare

Anders Borg (M)