Pressmeddelande

Utredning föreslår tydligare regler för ersättningar till riksdagsledamöter

Publicerat: 16 december 2020 klockan 16.28

Utredningen om riksdagsledamöternas ersättningar har i dag överlämnat sitt betänkande till riksdagsstyrelsen. Utredningen föreslår bland annat att regelverket förtydligas när det gäller ledamöternas rätt till övernattningsbostad och ersättning för egen bostad i Stockholm.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga olika frågor som gäller riksdagsledamöternas rätt till ersättning. Ledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett förtroendeuppdrag som kontinuerligt omprövas av väljarna. De omfattas inte av de författningar som reglerar arbetsmarknaden när det gäller exempelvis anställningsskydd, semester och arbetstid. Ledamöterna är också i tjänst varje dag, året om.

– Ledamöterna arbetar under speciella förutsättningar som varken kan eller bör jämställas med en anställning och måste mot bakgrund av de särskilda krav som uppdraget ställer kunna verka under rimliga villkor. Samtidigt ska det vara lätt att göra rätt. Jag välkomnar därför betänkandet som presenterar förslag om att regelverket för ersättningar till ledamöterna förtydligas och förenklas, vilket minskar risken för fel, säger talman Andreas Norlén.

En ledamot som har sitt tjänsteställe mer än 50 km från riksdagen har rätt till övernattningsbostad eller, under vissa förutsättningar, logiersättning (ersättning för egen övernattningsbostad i Stockholm).

Utredningen föreslår att regelverket förtydligas när det gäller rätten till övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd och ersättning för egen bostad i Stockholm. Förslaget handlar bland annat om en definition av begreppet tjänsteställe samt ett förtydligande av begreppet permanentbostad och vad kravet på att disponera en sådan bostad på hemorten för att ha rätt till övernattningsbostad innebär.

Nuvarande ordning när ledamoten kan välja mellan att använda en övernattningsbostad och få logiersättning föreslås tas bort. Enligt förslaget ska en ledamot ha rätt till logiersättning bara om Riksdagsförvaltningen inte kan ordna övernattningsbostad eller om det finns särskilda skäl. Vidare ska ledamoten enligt förslaget inte ha rätt till ersättning när hyresavtal ingås med närstående fysiska och juridiska personer.

Bland utredningens övriga förslag finns införandet av en generell regel om återkrav av felaktiga utbetalningar, regler om preskription av krav på ersättning för resekostnader och traktamente och en skyldighet att anmäla medresenärer som inte har rätt till ersättning av riksdagen vid tjänsteresor. Att ledamoten ska lämna uppgifter på heder och samvete i ansökningar om till exempel logiersättning och övernattningsbostad är ytterligare ett förslag.

Utredningen föreslår att de föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Den fortsatta behandlingen

Utredningens betänkande kommer efter beslut i riksdagsstyrelsen idag att skickas ut på remiss till den 25 mars 2021.

Dokument

Betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Bakgrund

Riksdagsstyrelsen beslutade den 25 september 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor som gäller riksdagsledamöternas ersättningar. Som särskild utredare utsågs justitierådet Erik Nymansson. Utredningen antog namnet Utredningen om riksdagsledamöternas ersättningar. I utredningen har deltagit experter från Riksdagsförvaltningen, Skatteverket, Regeringskansliet, Statens tjänstepensionsverk och Riksdagens arvodesnämnd.

För mer information

Anders Norin, sekreterare i utredningen, e-post anders.norin@riksdagen.se, telefon 072-235 72 84

Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, e-post pernilla.eldblom@riksdagen.se, telefon 072-209 59 14