Beslut om ärenden
Riksdagsledamöterna fattar varje år beslut i hundratals ärenden. Vid varje omröstningstillfälle brukar över 300 ledamöter finnas i kammaren. De ärenden som riksdagen ska ta ställning till bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. De förbereds i utskott innan det blir debatt och beslut i kammaren.
Beslut om ett ärende sker när riksdagsledamöterna har debatterat klart ärendet. Besluten tas vanligen på tider som bestämts i förväg men det kan i undantagsfall ske direkt efter debattens slut. Besluten avgörs antingen utan omröstning genom acklamation (se nedan) eller genom omröstning via voteringsknappar.
Signal kallar till omröstning
En signal ljuder i hela riksdagen när det är dags för omröstning, eller votering som det också heter. Då har riksdagsledamöterna tio minuter på sig att ta sig till kammaren. När de väl har bänkat sig ska de fatta beslut om de ärenden som varit uppe för debatt sedan den senaste omröstningen.
Acklamation
När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation. Ordet acklamation kommer från det latinska verbet acclamare som betyder ropa bifall.
Omröstning
Om en ledamot vill att kammaren ska rösta i ärendet kan ledamoten begära omröstning. Omröstningen börjar med att kammarsekreteraren läser upp en omröstningsproposition för kammaren. Då får ledamöterna veta om de ska rösta ja eller nej beroende på vilket förslag de vill ska vinna, utskottsmajoritetens förslag eller reservationens (motförslaget).
De flesta ärenden är uppdelade i delfrågor. Om kammaren är oense i flera delfrågor innebär det att det kan bli flera omröstningar i ett och samma ärende.
Beslut tas i kammaren. Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön för ja, röd för nej och gul för avstår.
Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön lampa för "ja", röd för "nej" och gul för "avstår". Röstresultatet syns på voteringstavlan och projektorduken på väggen bakom talmanspodiet.
Om omröstningen av någon anledning inte kan ske med voteringsknapparna ska den göras genom namnupprop.
Flera förslag
Ibland har ledamöterna i en ärendedebatt uttalat stöd för flera förslag i en och samma fråga. Då kan kammaren komma att avgöra vilka två förslag som ska tas upp till slutlig omröstning genom förberedande omröstningar. Det innebär att ledamöterna röstar om två förslag i taget tills det bara blir ett kvar som kan ställas mot utskottsmajoritetens förslag.
Hur har ledamöterna röstat?
Hur varje ledamot röstat och vilka ledamöter som varit frånvarande finns att läsa efter omröstningen i särskilda listor, så kallade voteringsprotokoll. På webbplatsen finns voteringsprotokollet på ärendets sida.
Vad händer efter beslutet?
Efter att beslutet tagits skickar riksdagen en riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Regeringen ska se till att det blir som riksdagen bestämde. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande om hur riksdagen ställt sig till utskottets förslag. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottets betänkande.
Från tal till text
Protokollsnotarierna redigerar ledamöternas tal till ett skrivet protokoll. Redan några timmar efter sammanträdets slut kan du läsa vad som sagts i snabbprotokollet på riksdagens webbplats. Där står också hur partierna har röstat i olika frågor. Det slutgiltiga protokollet justeras av kammaren inom tre veckor.