Debatter i kammaren
Debatterna om olika ärenden, så kallade arbetsplenum, handlar oftast om sakfrågor, som riksdagen ska fatta beslut om. Ärendena bygger vanligtvis på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner.
Innan ärendet kommer upp till debatt i kammaren bereds det i ett utskott. Utskottet redovisar vad det tycker om förslaget i ett så kallat betänkande. Betänkandet är utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Inför debatt och beslut i kammaren bordläggs ärendet, vilket betyder att det anmäls till kammaren av talmannen. Tanken med bordläggningen är att ledamöterna ska hinna ta del av förslaget i god tid innan det är dags för debatt och beslut.
Debatt om utskottsförslag och motförslag
Om riksdagspartierna tycker olika blir det vanligtvis debatt i kammaren. I debatten kan ledamöterna föreslå att riksdagen ska besluta som utskottsmajoritetens förslag i betänkandet eller enligt motförslag som finns i så kallade reservationer.
Den 17 april 2024 debatterades ett ärende som gällde förenklade möjligheter att ändra kön. På bild syns Yasmine Bladelius (S), med ryggen mot kameran, i debatt med Liza-Maria Nordin (KD).
När det sedan är dags för omröstning innebär det att utskottets förslag kan komma att ställas mot reservationens förslag.
Återkommande ärendedebatter
Några av riksdagens större debatter handlar om ärenden som återkommer varje år, till exempel statens budget eller granskningsdebatterna där riksdagen debatterar hur regeringen skött sitt arbete.
Två återkommande ärendedebatter gäller riksdagens EU-arbete. På hösten hålls en debatt i kammaren efter det att riksdagen granskat EU-kommissionens arbetsprogram för det kommande året.
På våren hålls en debatt efter att utskotten gått igenom regeringens EU-arbete som redovisats i en skrivelse som kallas Årsboken om EU. I den debatten kan alla riksdagsledamöter tycka till om regeringens EU-politik.
Debattregler för ärendedebatter
Under debatt om ett förslag växlas ordet mellan utskottsmajoriteten och de som reserverat sig mot förslaget utifrån en bestämd talarordning.
Det största partiet i utskottsmajoriteten får inleda debatten. Därefter får det största partiet som har reserverat sig mot förslaget hålla sitt anförande. Om det inte finns några reservationer är det partiernas storlek som avgör talarordningen.
Ledamöter som har anmält sig till debatten får svara, begära replik, på alla anföranden i debatten.
Debatter om vårpropositionen och budgetpropositionen
Den ekonomiska vårpropositionen lämnar finansministern till riksdagen i april. Då debatterar riksdagen propositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för nästa år.
När den ekonomiska vårpropositionen överlämnas till riksdagen hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Här syns finansminister Elisabeth Svantesson (M) under debatten i april 2024.
I september lämnar finansministern budgetpropositionen till riksdagen, om det inte är valår – då lämnas budgetpropositionen senare. Finansministern presenterar propositionen och därefter blir det debatt med alla partier. Budgetpropositionen innehåller förslag till utgifter och inkomster i statens budget.
Interpellationsdebatter
En interpellation är en fråga som en riksdagsledamot ställer till en minister i regeringen. Frågan ska gälla något som rör ministerns arbete. Ledamoten vill ofta med sin interpellation granska eller ta upp vissa problem. Ministern måste svara inom två veckor.
Interpellationer lämnas in skriftligt och ministern svarar på frågan muntligt. Svaret följs av en debatt i kammaren. Här möts klimat- och miljöministern Romina Pourmokthari (L) och Anna-Caren Sätherberg (S) i en interpellationsdebatt om Sveriges klimatmål och skogspolitik hösten 2022.
Efter att ministern svarat på interpellationen i kammaren blir det debatt mellan ledamoten, som kallas för interpellant, och ministern. Alla ledamöter som vill får delta i debatten.
Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.
Debattregler för interpellationsdebatter
Varje vecka är det frågestund i kammaren. Under frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
Frågestund
På torsdagar klockan 14 är det frågestund med regeringen. Då kommer fyra ministrar till riksdagen för att svara på frågor från ledamöterna. Ministrarna får inte veta frågorna i förväg. Frågor och svar ska vara korta och inte överstiga en minut vardera. Ungefär varannan månad svarar statsministern på frågor. Då kallas det statsministerns frågestund.
Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.
Debattregler vid frågestunder
Partiledardebatt
Det hålls fyra partiledardebatter om året, i januari, juni, september (eller senare efter ett riksdagsval) och november.
Partiledardebatt 26 oktober 2022. Statsminister Ulf Kristersson (M) debatterar med Nooshi Dadgostar (V).
Under partiledardebatterna har företrädarna för de olika partierna i riksdagen möjlighet att argumentera för den politik de vill föra.
Debatten i november är en EU-politisk partiledardebatt som tar avstamp i regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen.
Partiledardebatterna tolkas vanligen till både engelska och teckenspråk.
Utrikespolitisk debatt
I februari varje år hålls en utrikespolitisk debatt i riksdagen. Då debatterar riksdagen bland annat Sveriges förhållande till andra länder. I början av debatten presenterar utrikesministern regeringens deklaration om utrikespolitiken, den så kallade utrikesdeklarationen.
En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. Traditionellt har regeringen haft ett stort ansvar för utrikespolitiken. I samband med att världen blivit alltmer internationell har dock riksdagens engagemang inom utrikespolitiken ökat.
Särskild debatt
Ett parti kan begära att riksdagen ska debattera en viss fråga som inte har samband med något ärende, till exempel skolan, vården eller situationen inom polisen. Det kallas för särskild debatt. Om frågan rör EU-samarbetet kallas det för särskild EU-debatt.
Efter samråd med partiernas gruppledare beslutar talmannen om och när den särskilda debatten ska ske. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.
Debattregler för särskild debatt
Debatten inleds med ett anförande av en ledamot från det parti som har begärt debatten. Sedan får ministern och ledamöter från de andra partierna ordet.
Allmänpolitisk debatt
I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten efter ett riksdagsval. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna.
Information från regeringen
Då och då lämnar regeringen information till riksdagen i aktuella frågor. Den minister som ansvarar för frågan i regeringen kommer då till riksdagens kammare och informerar.
Efter informationen kan riksdagsledamöterna lämna kommentarer eller ställa frågor till ministern. Statsministern brukar exempelvis informera riksdagen efter toppmöten med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.
Debattregler vid information från regeringen
Efter att ministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Ministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna.
Återrapportering från Europeiska rådets möte
Cirka fyra gånger per år återrapporterar statsministern från Europeiska rådets möten till riksdagen. På Europeiska rådets möten i Bryssel möts EU-ländernas stats- och regeringschefer för att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Återrapporteringen till riksdagen ska normalt ske någon eller några dagar efter rådets möte har ägt rum.
Debattregler vid återrapportering
Efter att statsministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Statsministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna.
Debattregler återrapportering från Europeiska rådets möte (pdf, 22 kB)