Riksdagen och samhället
Riksdagen fattar beslut som påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer som regeringen, myndigheter, kommuner, regioner och EU är stort.
Riksdagen
Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Beslut som riksdagen fattar är beslut som gäller i hela Sverige. Det betyder att riksdagen fattar beslut på den nationella nivån.
Om riksdagen fattar beslut om skolan handlar det exempelvis om hur betygssystemet ska fungera eller om hur statens pengar till skolan ska fördelas. Riksdagen beslutar inte om en skola ska läggas ner eller om en gymnasieskola ska börja ta betalt för skolluncherna. Det gör istället kommunen där skolan ligger.
Regeringen
När väljarna har valt vilka 349 ledamöter som ska sitta i riksdagen utser riksdagen en statsminister. Därefter väljer statsministern vilka ministrar som ska ingå i regeringen.
Regeringen måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå. Riksdagen kan, när den vill, pröva om regeringen har stöd av riksdagen. Att regeringen måste ha stöd av tillräckligt många ledamöter i riksdagen kallas parlamentarism.
I grundlagen står det att regeringen styr riket. Det gör den genom att lägga fram förslag, så kallade propositioner, som riksdagen sedan ska ta ställning till. Regeringen ansvarar också för att riksdagens beslut genomförs. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringen föreslår och verkställer medan riksdagen beslutar.
Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar. Men det är bara riksdagen som kan besluta om lagar.
Regeringen styr även över hur de statliga myndigheterna ska arbeta. Det görs årligen genom ett så kallat regleringsbrev. I regleringsbrevet står det hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda.
Däremot får regeringen aldrig styra över hur myndigheter använder lagarna, eller direkt ingripa i myndighetens arbete, vilket brukar kallas ministerstyre. I Sverige finns det ungefär 250 statliga myndigheter. Några exempel är Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket.
EU
Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Besluten som EU fattar påverkar alla som bor i Sverige. Många av de förslag som riksdagen beslutar om kommer ursprungligen från EU. Det kan till exempel vara förslag som rör miljöfrågor, jordbrukspolitik, energi eller brottsbekämpning.
Det finns också politikområden som EU inte får besluta om. Dit hör till exempel EU-ländernas bostadspolitik, sjukvård och skolfrågor.
Regeringen företräder Sverige i EU:s ministerråd. I Europaparlamentet kommer 21 av ledamöterna från Sverige. Sverige har en ledamot i EU-kommissionen.
Kommunerna
Sverige har 290 kommuner. De ansvarar för en stor del av samhällsservicen där vi bor. Till kommunens uppgifter hör bland annat förskola, renhållning, skola, socialtjänst och äldreomsorg. I varje kommun finns ett kommunfullmäktige. Där fattar kommunalpolitikerna beslut som gäller för just den kommunen. Besluten kan till exempel handla om att bygga en ny simhall eller öppna en ny förskola.
Sveriges kommuner och regioners webbplats
Regionerna
Det finns 21 regioner i Sverige. Deras främsta uppgift är att ta hand om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. I regionfullmäktige fattas de politiska besluten för regionen. Besluten kan till exempel handla om något sjukhus i regionen ska läggas ner eller hur mycket busstrafiken får kosta.
Sveriges kommuner och regioners webbplats
Myndigheterna
Myndigheterna ska se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs. Om riksdagen till exempel beslutar att skicka en fredsbevarande styrka till Afghanistan är det Försvarsmakten som ser till att det blir så. Och om riksdagen beslutar att ändra betygssystemet är det Skolverket som ser till att beslutet genomförs.
Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under olika departement. Däremot beslutar myndigheterna självständigt i ärenden som innebär myndighetsutövning. Det vill säga beslut och andra åtgärder som myndigheten vidtar gentemot en enskild person.
Myndigheter och bolag med statligt ägande på regeringens webbplats
Domstolarna
Domstolarna tillämpar politikernas beslut i praktiken. Domstolarnas uppgift är att döma brottslingar, lösa tvister mellan medborgare eller tvister mellan medborgare och myndigheter. I svensk lag står det att alla ska betraktas lika inför lagen.
Medierna
Medierna är med och styr samhällsutvecklingen. Genom nyhetsförmedling och information påverkar de opinionen, det vill säga vad folk tycker och tänker. Medierna kallas ibland den tredje statsmakten. Riksdagen och regeringen är de första statsmakterna.