Arbetsmarknadsutskottets forskningsfrågor

Begreppet flexicurity är en sammanslagning av engelskans "flexibility" (flexibilitet) och "security" (trygghet) och började användas av nederländska beslutsfattare och akademiker vid millennieskiftet.

I dag betecknar flexicurity en arbetsmarknadspolitisk modell som fått spridning i Europa, bland annat som en följd av ett initiativ från EU-kommissionen. I Sverige har begreppet åter blivit aktuellt i och med januariavtalets överenskommelse om bland annat att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell.

Inför det fortsatta arbetet med dessa frågor anordnade arbetsmarknadsutskottet i maj 2019 ett internt seminarium där inbjudna forskare redogjorde för modellens olika komponenter och den svenska arbetsmarknadsmodellen utifrån olika trygghetsbegrepp.

Inom ramen för seminariet hölls det en paneldiskussion där representanter för arbetsmarknadens parter fick ge sin syn på flexicuritybegreppet och i vilken mån modellen behöver utvecklas i Sverige.

Inför seminariet gav arbetsmarknadsutskottet Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat i uppdrag att ta fram ett faktaunderlag om flexicurity. Syftet med underlaget är att ge en internationell överblick av begreppet. Exempel ges från olika länders arbetsrättsliga förhållanden samt andra förhållanden som är relevanta för flexicuritymodellen, till exempel arbetslöshetsförsäkring och åtgärder på arbetsmarknaden.

Faktaunderlaget inleds med en genomgång av modellens bakgrund och innebörd.

Dokument

Faktaunderlag Flexicurity – begrepp samt exempel från andra länder (pdf, 2 MB)

Program för arbetsmarknadsutskottets seminarium om flexicurity (pdf, 626 kB)

Arbetsmarknaden och dess struktur har förändrats under de senaste 20 åren. Rutinarbeten har automatiserats och ny teknik och digitala system har införts. Under de kommande tjugo åren väntas många jobb ersättas av digital teknik. Arbetsmarknadsutskottet har låtit ta fram ett kunskapsunderlag på området.

Den pågående digitaliseringen påverkar samhällsutvecklingen på många olika sätt; hur vi arbetar, hur vi gör inköp och hur vi får vård är några exempel. Uppskattningar visar att cirka hälften av de svenska jobben skulle kunna ersättas av digital teknik under de kommande tjugo åren, och då handlar det såväl om rutinarbeten som om mer kvalificerade arbeten.

Utvecklingen innebär också att nya typer av arbeten tillkommer, exempelvis har efterfrågan på it-specialister ökat. Samtidigt har den framväxande delningsekonomin förändrat hur vi arbetar i grunden, vilket innebär arbetsrättsliga och skattemässiga utmaningar.

Arbetsmarknadsutskottet följer utvecklingen på området och har låtit ta fram ett kunskapsunderlag. Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat har skrivit underlaget.

Dokument

Framtidens arbetsmarknad och arbetsliv i den digitala eran (pdf, 875 kB)

För mer information

Martin Brandorf, föredragande, arbetsmarknadsutskottets kansli, e-post martin.brandorf@riksdagen.se

Medellivslängden ökar och befolkningen blir allt äldre. Sett till hälsan finns goda förutsättningar för att fler i åldersgruppen 55 år eller äldre ska kunna arbeta. Arbetsmarknadsutskottet har låtit undersöka förutsättningarna för ett längre arbetsliv i en rapport.

Fokus riktas i rapporten mot arbetstagare som är 55 år eller äldre. Huvudfrågan är vilka kroppsliga och kognitiva förutsättningar det finns för att arbeta länge, samt hur arbetsmarknaden är utformad för att tillvarata erfaren arbetskraft.

Rapporten

• Rapport från riksdagen 2013/14:RFR8 Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar
• Sammanfattning: Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar (pdf, 867 kB)
• Summary: Extended working life – research about the conditions of employees and of the labour market (pdf, 914 kB)

För mer information

Martin Brandorf, föredragande, arbetsmarknadsutskottets kansli, e-post martin.brandorf@riksdagen.se