Arbetsmarknadsutskottets uppföljningsarbete
Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.
Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.
Nyanlända invandrares arbetssituation efter avslutat etableringsprogram
Arbetsmarknadsutskottet beslutade i maj 2020 att göra en uppföljning om nyanlända invandrares arbetssituation med särskilt fokus på kvinnorna. Statistik från Arbetsförmedlingens datalager över inskrivna i etableringsprogrammet under perioden 2018–2019 har bearbetats och analyserats. Som ett komplement till statistiken har ett antal intervjuer med nyckelaktörer samt experter genomförts.
Uppföljningen bekräftar det generella mönster om nyanländas etablering på arbetsmarknaden som har framkommit från tidigare studier i ämnet. Nyanlända kvinnor tar ännu inte del av arbetsmarknadsinsatser i lika stor utsträckning som nyanlända män och det tar överlag längre tid för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Det beror delvis på att arbetsmarknadsinriktade insatser i större utsträckning finns i manligt dominerade branscher. Det är därför lättare för män att ta del av insatser som leder till jobb.
Dessutom uppges männen vara mer drivande och om de har familj ser de sig som familjeförsörjare. Uppföljningen visar även att när nyanlända kvinnor själva får välja yrke väljer de oftast traditionellt kvinnliga yrken. Dessa yrken kräver ofta kunskap i svenska och formell utbildning, till skillnad från en del mer traditionellt manliga jobb. Detta medför att vägen till etablering på arbetsmarknaden blir längre för nyanlända kvinnor än för nyanlända män.
Dokument
Kontaktpersoner för media
Elisabet Michailaki Lindquist, utredare, utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08 786 49 00, e-post elisabet.michailaki.lindquist@riksdagen.se
Svår väg till arbete för unga med funktionsnedsättning
Unga med funktionsnedsättning har det generellt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att öka andelen som börjar arbeta eller studera, men det målet har inte nåtts.
Låg kompetens hos vissa arbetsförmedlare och ökad konkurrens om subventionerade anställningar är några förklaringar till varför målet inte har nåtts. Det visar en rapport som Arbetsmarknadsutskottet låtit göra.
Under 2011–2016 ökade andelen unga inskrivna med en funktionsnedsättningskod på Arbetsförmedlingen från 13 till 19 procent. I december 2016 var cirka 35 300 unga med kod inskrivna.
Låg självkänsla en svårighet
Det finns flera möjliga förklaringar till varför inte fler har gått vidare till arbete eller studier visar rapporten. Många unga med funktionsnedsättningar har låg självkänsla och motivation vilket är en faktor, bristande kompetens hos vissa arbetsgivare är en annan.
En annan iakttagelse som framkommit i rapporten är att målet i sig behöver bli mer tydligt. I dag är det oklart om både subventionerade och osubventionerade arbeten är målet i regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016.
Fler insatser kan hjälpa
För att öka möjligheten att etablera unga med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden behövs bland annat följande insatser:
Öka kompetensen om unga med funktionsnedsättningar hos arbetsförmedlare. Bland annat behövs specialistkompetens för att stödja unga med psykisk ohälsa.
Väl fungerande samverkan mellan myndigheterna.
Individuella insatser, som särskilt introduktions- och uppföljningsstöd.
Målgruppen behöver ta del av insatser så tidigt som möjligt då behoven av insatser tenderar att bli mer komplexa och omfattande ju äldre individen blir.
Arbetsgivare kan behöva anpassa tjänsten samt lägga längre tid på introduktion.
Arbetsförmedlingens funktionsnedsättningskoder gör det lättare för arbetssökande att få tillgång till särskilda insatser. En brist med koderna är dock att de inte säger allt om en individs arbetsförmåga. Dessutom måste den arbetssökande berätta om sina brister för att få en kod, vilket kan bidra till sämre självkänsla och självförtroende.
Arbetsmarknadsutskottet kommer i början av 2018 att hålla en öppen utfrågning med anledning av rapporten.
Dokument
Rapport från riksdagen: 2017/18:RFR2 Vägen till arbete för unga med funktionsnedsättning - en uppföljning och utvärdering
Ledamöter
Följande ledamöter ingår i uppföljnings- och utvärderingsgruppen:
- Raimo Pärssinen (S)
- Erik Andersson (M)
- Sven-Olof Sällström (SD)
- Marco Venegas (MP)
- Fredrik Christensson (C)
- Ali Esbati (V)
- Fredrik Malm (L)
- Désirée Pethrus (KD)
Kontaktpersoner för media
Martin Brandorf, föredragande Arbetsmarknadsutskottet, telefon 070 339 04 59, e-post: martin.brandorf@riksdagen.se
Madeleine Nyman, utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat, telefon 072 506 65 67, e-post: madeleine.nyman@riksdagen.se
Uppföljning- och utvärderingsgruppen
Den grupp som arbetar med uppföljning och utvärdering består av:
- Magnus Persson (SD) (ordförande)
- Johanna Haraldsson (S)
- Saila Quicklund (M)
- Ciczie Weidby (V)
- Helena Vilhelmsson (C)
- Magnus Jacobsson (KD)
- Leila Ali Elmi (MP)
- Camilla Mårtensen (L)
Mer information
Martin Brandorf, föredragande, arbetsmarknadsutskottets kansli, e-post martin.brandorf@riksdagen.se
Utskotten följer upp riksdagsbesluten
Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.