Civilutskottets uppföljningsarbete

Civilutskottet tillsatte i oktober 2022 en arbetsgrupp för beredning av frågor om uppföljning och utvärdering samt forskning och framtid (nedan uppföljningsgruppen). Under våren 2024 inledde uppföljningsgruppen en förstudie om vissa bostadspolitiska frågor för att undersöka förutsättningarna för en uppföljning.

Uppföljningsgruppen har i förstudien fokuserat på fyra riksdagsbeslut om förtydliganden i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt förtydliganden och förenklingar i plan- och bygglagen (2010:900). Gruppen har genomfört en översiktlig belysning av de aktuella lagändringarna och deras syften, relevanta lagändringar efter respektive lags ikraftträdande samt tidigare uppföljningar och tillgängligt datamaterial. Utifrån detta har gruppen lämnat ett förslag till utskottet.

Tre beslut följs upp i huvudstudien

Civilutskottet beslutade den 13 juni 2024 att inleda en huvudstudie baserad på uppföljningsgruppens förslag. De riksdagsbeslut som huvudstudien ska följa upp är:

• En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (prop. 2012/13:178, bet. 2013/14:CU5)
• En enklare planprocess (prop. 2013/14:126, bet. 2013/14:CU31)
• Fler bygglovsbefriade åtgärder (prop. 2017/18:197, bet. 2017/18:CU32).

Huvudstudien har följande övergripande frågeställningar:

a) Följer kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen lagens krav?

b) Har plan- och byggprocessen blivit mer effektiv i de delar som berörs av lagändringarna?

c) Hur uppfattar kommunerna att berörda myndigheter uppfyller sina åtaganden?

d) Hur fördelar sig ökningen av solcellsanläggningar mellan olika typer av kommuner?

Huvudstudien kommer bland annat att använda sig av enkätmaterial som redan finns insamlat av Boverket och av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Energimyndighetens statistik över nätanslutna solcellsanläggningar samt kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen, markanvisningar och exploateringsavtal. Dessutom kommer en enkätundersökning riktad till alla kommuner att genomföras, kompletterad med intervjuer med bland andra kommunföreträdare, berörda statliga myndigheter, SKR samt företrädare för byggbranschen.

Uppföljningsgruppen planerar att lägga fram studien för civilutskottet så att den kan publiceras under hösten 2025.

Kontaktpersoner för media 

• Lisa Gunnfors, kanslichef civilutskottet, telefon 08-786 43 05, e-post lisa.gunnfors@riksdagen.se
• Mona Backhans, forskningssekreterare utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon: 08-786 43 85, e-post mona.backhans@riksdagen.se

Civilutskottet har gjort en uppföljning av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Uppföljningens övergripande resultat är att lagen efterlevs i relativt hög utsträckning av företagen. Många resenärer saknar dock kännedom om lagen och få begär ersättning.

Lagen innehåller bestämmelser om att resenärerna har rätt till reseinformation samt rätt till information, ersättning och prisavdrag vid förseningar. Lagen gäller vid lokala och regionala resor i kollektivtrafiken som är kortare än 150 kilometer. Den är trafikslagsövergripande och gäller vid resor med tåg-, buss-, tunnelbane- och spårvagnstrafik.

Lagen efterlevs av företagen men få resenärer känner sina rättigheter

Det övergripande resultatet av uppföljningen är att lagen efterlevs i relativt hög utsträckning av kollektivtrafikföretagen. Hälften av befolkningen berörs regelbundet av lagen. Trots detta finns en förhållandevis låg kunskapsnivå bland befolkningen om lagens rättigheter. Detta försvårar resenärernas möjligheter att ta till vara sina rättigheter. En förhållandevis stor andel resenärer anser att företagens information brister i kvalitet särskilt när det gäller information om försening, annan störning eller resenärers rättigheter. Rätten till återbetalning av periodbiljett vid ändrat trafikutbud är okänd för många resenärer.

Få begär ersättning

Relativt få resenärer som har rätt till förseningsersättning begär ersättning. Av dem som begärt ersättning anser fler än två tredjedelar att det var mycket eller ganska lätt. För en del resenärer finns en minimigräns när det gäller ersättningens storlek; är ersättningen för låg är det inte värt besväret att lämna in en begäran. Av all ersättning som betalas ut är tåg kraftigt överrepresenterat i förhållande till buss. Handläggningstiden i ärenden om förseningsersättning upplevs oftast inte som något problem för resenärerna.

Företagen behöver mer stöd för att bättre följa lagen
Kollektivtrafikföretagen ser vissa svårigheter med att erbjuda reseinformation i enlighet med lagens krav. Konsumentverket bedömer att lagen och dess förarbeten inte ger tillräcklig praktisk vägledning i den delen. Konsumentverket har därför påbörjat ett arbete i frågan.

Oklart hur mycket fusk som förekommer

Fusk med förseningsersättning förekommer men det är svårt att få en samstämmig bild av omfattningen. Uppföljningen visar att den totala utbetalda förseningsersättningen 2019 (ca 66 miljoner kronor) har mer än fördubblats sedan 2015, dvs. året innan lagen trädde i kraft.

Sverige före flera andra EU-länder

I uppföljningen har det även undersökts om några andra EU-länder, i likhet med Sverige, har kompletterat EU-reglerna med nationell lagstiftning för att stärka resenärers rättigheter när det gäller stads-, förorts- och regionaltrafik. Inget av de EU-länder som undersökts har dock någon motsvarande trafikslagsövergripande lagstiftning som i Sverige.

Bakgrund

Hösten 2015 beslutade riksdagen om en ny lag om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Syftet med lagen var att stärka resenärernas rättigheter för att få fler att använda kollektivtrafiken. Bakgrunden är att en väl fungerande kollektivtrafik behövs för att klara både arbetspendling och resor på fritiden och för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Lagen trädde i kraft den 1 april 2016.

Våren 2019 beslutade civilutskottet att det skulle göra en konsumenträttsligt inriktad uppföljning av hur den nya lagen fungerat. Syftet med uppföljningen har varit att undersöka om lagen fungerar som tänkt i praktiken när det gäller att förbättra kollektivtrafikresenärernas villkor. Bland annat har det gjorts en större SCB-enkät bland befolkningen.

Dokument

Uppföljning av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter – hur har lagen fungerat för resenärerna?

Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter

Kontaktpersoner för media

Susanne Sjöblom, föredragande civilutskottets kansli, telefon 08-786 43 01, e-post susanne.sjoblom@riksdagen.se

Andelen konsumenter som tycker att mäklaren förmedlat affären på ett inkorrekt sätt har minskat. Men konsumenter upplever fortfarande att det finns problem vad gäller lockpriser, felaktig information i marknadsföringen och partiska mäklare. Det visar en uppföljning av den nya fastighetsmäklarlagen som civilutskottet låtit göra.

Våren 2011 beslutade riksdagen om en ny fastighetsmäklarlag. Syftet var bland annat att ge säljare och köpare trygghet i samband med fastighetsaffärer.

Våren 2015 beslutade utskottet att det skulle göra en uppföljning av hur den nya lagen fungerat. Riksrevisionen granskade 2006 den tidigare fastighetsmäklarlagen. För att kunna undersöka förändringar när det gäller upplevda konsumentproblem har civilutskottets uppföljning därför gjorts på samma sätt som Riksrevisionens studie.

Ambition delvis uppnådd

Andelen konsumenter som tycker att mäklaren inte förmedlat affären på ett korrekt sätt har minskat något sedan Riksrevisionens undersökning. Det gäller för både säljare och köpare av småhus och säljare av bostadsrätt. Den grundläggande ambitionen med den nya lagen var att få till ett bättre konsumentskydd. Uppföljningen visar att detta delvis har uppnåtts. Däremot finns det fortfarande problem vad gäller lockpriser, felaktig information i marknadsföring och mäklarens opartiskhet.

Lockpriser svårt att komma åt

Uppföljningen visar också att det är svårt att lagstifta om lockpriser. I regeringens förslag till den nya fastighetsmäklarlagen ansåg regeringen att eventuella lockprisproblem i första hand skulle hanteras inom ramen för god fastighetsmäklarsed och god marknadsföringssed. Tanken var att Konsumentverket och Fastighetsmäklarinspektionen, genom bland annat tillsyn, skulle kunna påverka marknadsföringen i positiv riktning. Men enligt uppföljningen har myndigheterna inte lyckats fullt ut med detta. Ansvaret för att lösa eventuella problem med att bostadsobjekt marknadsförs med hjälp av lockpriser har därför fallit tillbaka på fastighetsmäklarbranschen och de enskilda fastighetsmäklarna.

Delar av fastighetsmäklarbranschen håller just nu på att utveckla ett verktyg som automatiskt tar fram ett statistiskt jämförelsevärde. I uppföljningen görs bedömningen att det värdet skulle kunna vara ett intressant instrument för konsumenterna. Verktyget skulle innebära att konsumenter får en opartisk vägledning om bostadens värde. Verktyget ska vara ett komplement till den information som mäklaren lämnar om bland annat utgångspris.

I uppföljningen görs också bedömningen att det kan vara lämpligt att regeringen följer utvecklingen och om initiativet med statistiskt jämförelsevärde inte får avsedd effekt så bör regeringen överväga andra åtgärder för att minska lockpriserna.

Mäklare upplevs ibland som partiska

Uppföljningen visar också att konsumenter upplever att det förekommer felaktig information i marknadsföringen och att mäklaren inte vidarebefordrar rätt information från säljaren. Dessutom upplevs inte mäklaren alltid som opartisk i sin relation mellan köpare och säljare. I uppföljningen föreslås att olika myndigheter skulle kunna försöka minska omfattningen av dessa problemområden, bland annat med hjälp av informationsinsatser.

Undersökningsplikten svår att förstå

Ett återkommande problem är att köparen inte förstår sin undersökningsplikt. Det är en annan slutsats i uppföljningen. Undersökningsplikten ligger alltid på köparen och enligt fastighetsmäklarlagen måste mäklaren skriftligen upplysa en köpare om det ansvar köparen har för att undersöka fastigheten. Mäklaren ska också verka för att köparen låter göra en sådan besiktning. Uppföljningen visar dock att konsumenter ibland tror att säljarens besiktning i princip kan ersätta köparens undersökningsplikt. Men om inte köparen själv har undersökt fastigheten blir det svårt för honom eller henne att senare nå framgång med klagomål. Enligt uppföljningen skulle till exempel informationsinsatser  kunna minska detta problem.

Dokument

Rapport från riksdagen 2016/17:RFR2 Uppföljning av den nya fastighetsmäklarlagen

Ledamöter

Civilutskottets uppföljningsgrupp har följande ledamöter:

• Jessika Roswall (M)
• Mikael Eskilandersson (SD)
• Johanna Haraldsson (S)

Kontaktpersoner för media

Joakim Skotheim, utredare, utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 46 12, e-post joakim.skotheim@riksdagen.se

Susanne Sjöblom, föredragande civilutskottet, telefon 08- 786 43 01, e-post susanne.sjoblom@riksdagen.se

Civilutskottet har låtit ta fram en översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.

Översikten visar att det finns många miljömärkningar av produkter som fokuserar på olika miljöaspekter. Förutom miljökrav kan också krav ställas på funktion och kvalitet. Även sociala och etiska krav kan ställas på produktionen. I stort sett finns samma miljömärkningar i alla de nordiska länderna även om de används i olika stor utsträckning.

Översikten visar också att konsumenter ser miljömärkning av olika produkter och tjänster som det bästa verktyget för att göra medvetna och hållbara konsumtionsval. Samtidigt kan det vara svårt att jämföra märkningarna och förstå vad som skiljer dem åt.

Viktigt med kontroller som fungerar

För att bibehålla konsumenternas förtroende för miljömärkning är det viktigt med fungerande kontrollfunktioner, enligt rapporten. Kontrollerna av de olika miljömärkningarna skiljer sig åt, vissa märkningar är tredjepartscertifierade och andra inte.

Översikten visar att det utifrån ett konsumentperspektiv är viktigt att skilja på miljömärkningar som baseras på ett livscykelperspektiv och märkningar som baseras på enskilda delar av en produkt.

Konsumenter efterfrågar även mer information om vad de olika miljömärkningarna står för. Undersökningar visar att konsumenter helst vill få denna information från oberoende aktörer, till exempel konsumentorganisationer, miljörörelsen eller forskargrupper.

Handeln tar fram egna märkningar

Det blir allt vanligare, exempelvis inom klädhandeln, att företag tar fram egna varumärken som profileras som miljömärkningar; miljöanpassade och hållbara. Ofta återkommer samma certifieringar för olika miljöprofilerade varumärken, men trots det marknadsför företagen det egna varumärket. Likheter och skillnader mellan företagen framgår därför inte på ett tydligt sätt. Det kan göra det svårare för konsumenterna att jämföra mellan olika butikskedjors utbud av hållbara produkter.

Del av arbetet med uppföljning och utvärdering

Rapporten om miljömärkningar i Norden är ett led i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering. Den har gjorts av utvärderings- och forskningssekretariatet vid Riksdagsförvaltningens utskottsavdelning. Syftet med översikten är att ge utskottet ett ökat kunskapsunderlag inför kommande riksdagsärenden i frågan. Översikten omfattar inte märkningar som gäller livsmedel, kosmetika och energi.

Dokument

2015/16:RFR9 Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna

Aktuellt: Miljömärkning bästa verktyget för konsumtionsval

Beslut om översikt

Civilutskottets beslut: Protokoll utskottssammanträde 2014/15:30

För mer information

Susanne Sjöblom, föredragande, civilutskottets kansli, telefon 08-786 43 01, e-post susanne.sjoblom@riksdagen.se

Joakim Skotheim, utvärderare, utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 46 12, e-post joakim.skotheim@riksdagen.se

Ledamöter

Följande ledamöter ingår i uppföljningsgruppen:

• Jessika Roswall (M)
• Mikael Eskilandersson (SD)
• Johanna Haraldsson (S)

Civilutskottet har gjort en uppföljning av hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar om barnförsäkringar.

Flera försäkringsbolag erbjuder kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar för barn, så kallade barnförsäkringar. Dessa försäkringar är främst inriktade på att ge ersättning vid svåra skador eller sjukdomar. Detta innebär bland annat att ersättning ska utgå för bestående invaliditet och om barnet på grund av sin skada eller sjukdom aldrig kommer ut i arbetslivet.

Enligt försäkringsavtalslagen (2005:104) får ett försäkringsbolag inte vägra någon att teckna en sådan personförsäkring, till exempel en barnförsäkring, som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått de uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl. Lagen förutsätter därmed att försäkringsbolaget gör en individuell prövning av varje enskild ansökan.

Uppföljningen är en övergripande inventering av hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar om barnförsäkringar och bolagens praxis på området. Syftet har varit att ge utskottet underlag för beredningen av riksdagsärenden i frågan och för eventuella synpunkter på inriktningen av den uppföljning av försäkringsavtalslagen som regeringen har aviserat.

Uppföljningsrapporten

2012/13:RFR6 Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar

Summary: Follow-up by the Riksdag of the duty to enter into a contract in the case of child insurance applications (pdf, 622 kB)

Sammanfattning: Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar (pdf, 773 kB)

Beslut om uppföljning

Civilutskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2011/12:18 och bilaga 2 till protokoll 2011/12:18

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leddes av civilutskottets uppföljningsgrupp som bestod av följande ledamöter:

• Carina Ohlsson (S)
• Jessika Roswall (M)
• Carina Herrstedt (SD)

För mer information

Kontakta Susanne Sjöblom, föredragande, civilutskottets kansli, telefon 08-786 43 01, e-post: susanne.sjoblom@riksdagen.se

Under riksmötet 2003/04 lät dåvarande lagutskottet göra en kartläggning av de självregleringsorgan som har inrättats av näringslivet. Civilutskottets rapport är en uppdatering av kartläggningen.

Civilutskottets rapport från riksdagen juni 2010

2009/10:RFR12 Näringslivets självregleringsorgan - utvecklingen sedan 2003

Civilutskottets uppföljning behandlar frågan om olovligen bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden.

Syftet med uppföljningen har varit att belysa hur omfattande problemet med bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållande är och beskriva hur frågan hanteras av myndigheter. Syftet har också varit att belysa om det finns eventuella problem i regelverket och om det finns andra hinder som påverkar myndigheternas förutsättningar att kunna lösa problem så skyndsamt som möjligt.

Civilutskottets rapport från riksdagen mars 2009

2008/09:RFR8 Bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden