Finansutskottets utvärderingar av penningpolitiken

I sin utvärdering av penningpolitiken 2023 konstaterar finansutskottet att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året hade inflationen sjunkit och låg nära målet. Dock anser utskottet att Riksbankens kommunikation kunde varit tydligare i ett par fall.

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Centralt i utvärderingen är hur väl målen har uppfyllts och hur effektiva de åtgärder som genomförts har varit. Som ett led i granskningen av penningpolitiken har utskottet  gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att genomföra en extern oberoende utvärdering av penningpolitiken 2023. 

Resultatet har tidigare under våren redovisats i rapporten Svensk penningpolitik 2023 som, tillsammans med Riksbankens redogörelse för penningpolitiken, utgjort underlag till utskottets utvärdering. Rapporten skrevs av professor John Hassler, professor Per Krusell och professor Roine Vestman. 

Inflationen sjönk genom yttre faktorer och åtstramad penningpolitik

Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Avvikelsen i förhållande till inflationsmålet på 2 procent var stor i genomsnitt under 2023, men i slutet av året  låg  inflationen nära målet. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året.

Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Sammantaget var detta en kraftig åtstramning av penningpolitiken. 

Även om nedgången i inflationen delvis berodde på faktorer utanför Riksbankens kontroll konstaterar utskottet att de externa utvärderarnas bedömning är att den åtstramande penningpolitik som fördes och kommunikationen i samband med besluten totalt sett bidrog väsentligt till den positiva utvecklingen. De långsiktiga inflationsförväntningarna har förblivit förankrade vid inflationsmålet om 2 procent, även när inflationen under de senaste två åren nått tvåsiffriga nivåer. Detta är centralt för Riksbankens viktiga uppgift att förse ekonomin med ett långsiktigt riktmärke för pris- och lönebildningen som hushåll, företag och arbetsmarknadens parter kan basera sina beslut på. 

Penningpolitiken väl avvägd

Riksbanken ska utan att åsidosätta målet om prisstabilitet också ta realekonomiska hänsyn. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. 

Sammantaget delar utskottet de externa oberoende utvärderarnas bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

Viss otydlighet i Riksbankens kommunikation i ett par fall

Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är tisdagen den 18 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv 

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

• Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU24 Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2023 (publiceras den 12 juni)
• Rapport från riksdagen 2023/24:RFR15 Svensk penningpolitik 2023
• Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2023

Kontaktpersoner för media 

• Camilla Holmen, utskottsråd, finansutskottet, telefon: 08-786 43 42, e-post: camilla.holmen@riksdagen.se
• Mikael Åsell, kanslichef, finansutskottet, telefon: 08-786 59 58, e-post: mikael.asell@riksdagen.se

I sin utvärdering av penningpolitiken 2022 bedömer finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet. Dock anser utskottet att Riksbanken hade kunnat agera annorlunda på några punkter. Sett i efterhand hade det exempelvis varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022.

Rapport av forskare är underlag till utskottets utvärdering

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Som underlag för utskottets utvärdering sammanställer Riksbanken årligen ett underlag med en redogörelse för den förda penningpolitiken föregående år. Därutöver, som ett led i att utveckla granskningen av penningpolitiken, har utskottet gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att genomföra en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken 2022. 

Resultatet har tidigare under våren redovisats i en rapport som, tillsammans med Riksbankens redogörelse för penningpolitiken, utgjort underlag till utskottets utvärdering. Rapporten skrevs av professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim.

Högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes

Finansutskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Trovärdigheten för inflationsmålet upprätthölls trots den höga inflationen

Att de långsiktiga inflationsförväntningarna låg nära 2 procent även under 2022 tyder på att Riksbanken, trots den kraftigt höjda inflationen, lyckats etablera trovärdighet för inflationsmålet. Det är centralt för Riksbankens viktiga uppgift att förse ekonomin med ett nominellt ankare som hushåll, företag och arbetsmarknadens parter kan basera sina beslut på. 

Utskottet delar därför de externa utvärderarnas bedömning att Riksbanken trots den höga inflationen i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Sett i efterhand borde penningpolitiken ha stramats åt tidigare

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Det hade kunnat leda till en något lägre inflation och minskad risk för en uppluckring av förtroendet för inflationsmålet.

Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Utskottet menar samtidigt att Riksbanken inte på ett enkelt sätt kan styra över de naturliga relativprisförändringar som uppstår på grund av krig och andra utbudsstörningar – och inte bör heller försöka göra det. Även en optimal penningpolitik utformad med full information om den framtida prisutvecklingen hade sannolikt lett till en betydande inflation under 2022.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Finansutskottet arbetar med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av Riksbankens verksamhet. Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende som också har stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken och finansutskottet har här en viktig roll.

Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet med fokus på måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken. Finansutskottet ska också följa upp och utvärdera Riksbankens övriga verksamhet såsom arbetet med finansiell stabilitet, kontanter och andra betalningsmedel samt beredskapsfrågor.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv  

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter  

Dokument

Här hittar du finansutskottets betänkande och underlagsrapporten där forskare utvärderat penningpolitiken.

• Finansutskottets betänkande 2022/23:FiU24 Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022
• Rapport från riksdagen 2022/23:RFR5 – Utvärdering av penningpolitiken 2022
• Reports from the Riksdag 2022/23:RFR5 – Evaluation of monetary policy 2022

Kontaktperson för media

Kontaktperson är Camilla Holmén, utskottsråd finansutskottet, telefon 08-786 43 42 e-post camilla.holmen@riksdagen.se

 

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik 2015–2020. Utvärderarna är Patrick Honohan, tidigare chef för Centralbank of Ireland och medlem av ECB:s beslutande styrelse, och Karnit Flug, professor och tidigare chef för Bank of Israel.

Utskottet drog följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Utskottet delade utvärderarnas övergripande bedömning att penningpolitiken varit kraftfull under utvärderingsperioden och att den skilde sig markant från den politik som fördes under den tidigare utvärderingsperioden 2010‒2015. Utvärderarnas bild av inflationsutvecklingen behöver dock nyanseras med att inflationen från 2016 och framåt till stor del berodde på stigande energipriser och inte på ett ökat underliggande inflationstryck i den svenska ekonomin.
• Utskottet delade också utvärderarnas bedömning att Riksbanken agerade snabbt och beslutsamt i mars 2020 för att minska de ekonomiska och finansiella effekterna av pandemin.
• Utvärderarna ifrågasatte Riksbankens höjningar av reporäntan från ‒0,5 procent till 0 under 2018 och 2019. Utskottet noterade att utvärderarnas bedömning av räntehöjningarna ligger i linje med den bedömning som utskottet gjorde i samband med utskottets granskning av penningpolitiken 2019.
• Negativa räntor och tillgångsköp borde enligt utvärderarna fortsätta att ingå i Riksbankens penningpolitiska verktygslåda, men de borde användas med försiktighet. Utskottet instämde i utvärderarnas bedömning att det saknas kunskap om instrumentens effektivitet och sidoeffekter. Utskottet delade därför utvärderarnas uppfattning att det behövs fördjupade utvärderingar och studier av t.ex. bostadsobligationsköpens effekter på prisutveckling och finansiell stabilitet och köpens effekter på olika marknader och på inkomst- och förmögenhetsfördelningen i samhället.

Dokument

• Betänkande 2021/22:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken perioden 2019–2021 samt den senaste externa utvärderingen av penningpolitiken
• Rapport från riksdagen 2021/22:RFR4 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015-2020
• Report from the Riksdag 2021/22:RFR5 Evaluation of the Riksbank's Monetary Policy 2015-2020

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2010–2015. Ekonomerna är Mervyn King, chef för Bank of England 2003–2013, och Marvin Goodfriend, professor vid Carnegie Mellon University. 

Utvärderarna riktade en del rekommendationer till Riksbanken. Utskottet utgick från att Riksbanken tar till sig av kritiken och t.ex. fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning. Utskottet ansåg i likhet med utvärderarna och remissinstanserna att erfarenheterna av räntebanorna behöver utvärderas grundligt. 

När det gäller makrotillsynen delade utskottet utvärderarnas uppfattning att befogenheter, verktyg och processen kring makrotillsynsbeslut behöver förtydligas.

Med utgångspunkt i utvärderarnas förslag och rekommendationer, samt i de remissvar som kommit in föreslog finansutskottet följande tillkännagivanden, uppmaningar riktade till regeringen:

• Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
• Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Finansutskottet utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Dokument

• Betänkande 2015/16:FiU41Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015
• Rapport från riksdagen 2015/16:RFR6 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015
• Report from the Riksdag 2015/16:RFR7 Review of the Riksbank's Monetary Policy 2010-2015

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drog följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
• Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
• Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
• Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
• Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
• Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
• Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Dokument

• Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU12 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010
• Rapport från riksdagen 2010/11:RFR5 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010
• Reports from the Riksdag 2010/11: RFR5 Evaluation of the Riksbank's monetary policy and work with financial stability 2005–2010

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 1995–2005. Ekonomerna är professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin.

Utskottet drog bland annat följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Utskottet delar utvärderarnas allmänna omdöme att Riksbanken och den svenska penningpolitiken tillhör de mest framgångsrika i ett internationellt perspektiv. Inflationen har emellertid under de senaste åren konsekvent underskridit inflationsmålet, vilket sannolikt bidragit till att arbetslösheten varit högre och produktionen varit lägre än vad den annars skulle ha varit.
• Utskottet välkomnar en förändring av Riksbankens organisation som skulle leda till en tydligare och effektivare beslutsfunktion. Det är emellertid viktigt att organisationsförändringarna sker i enlighet med regeringsformens och riksbankslagens regler och intentioner.
• Det är naturligt att debatten om den svenska penningpolitikens utformning ska föras i Riksdagen. Utskottet delar utvärderingens förslag att granskningen av Riksbanken bör stärkas. Enligt utskottets mening är det viktigt att riksdagens och finansutskottets roll i granskningen förstärks och tydliggörs.
• Utvärderarnas grundsyn är att målen för penningpolitiken bör fastställas av det parlamentariska systemet. Utskottet instämmer i utvärderingens principiella resonemang, men anser att den nuvarande ordningen fungerar väl varför det inte finns någon anledning att ändra inflationsmålets vare sig utformning eller nivå. Utskottet framhåller vikten av att det finns en bred samsyn om inflationsmålets utformning.
• Utskottet anser, i likhet med utvärderingen, att den svenska penningpolitiken bör bedrivas på ett flexibelt sätt och att politiken bör inriktas mot att stabilisera såväl inflations- som sysselsättnings- och produktionsutvecklingen. Det finns enligt utskottet anledning för Riksbanken att ytterligare tydliggöra sin penningpolitiska strategi samt utveckla beskrivningen av vad flexibiliteten i praktiken betyder för penningpolitikens utformning. Utskottet avvisar utvärderingens förslag om en kompenserande penningpolitik.

Dokument

• Finansutskottets betänkande 202006/07:FiU27 Utvärdering av penningpolitiken
• Rapport från riksdagen 2006/07:RFR1 En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995-2005
• Reports från the Riksdag 2006/07:RFR1 An Evaluation of Swedish Monetary Policy between 1995 and 2005