Kulturutskottets uppföljningsarbete

Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp inledde i maj 2024 en förstudie med förslag på inriktning för en huvudstudie om gaming och dess förutsättningar. Förstudien kommer beröra gaming med fokus på dataspel och brädspel utifrån flera olika perspektiv. Förstudien planeras bli färdig under hösten 2024 varefter arbetet med en huvudstudie kan påbörjas.

För frågor om förstudien kontakta gruppens medlemmar.

Kulturutskottet har genomfört en uppföljning av friluftslivspolitiken. Resultatet av uppföljningen redovisades i april 2022 i rapporten Uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken (2021/22:RFR9).

Den 16 juni 2022 genomförde kulturutskottet ett öppet seminarium där rapporten presenterades.

Uppföljningsgrupp

Kulturutskottets grupp för uppföljning av friluftslivspolitiken:

• Azadeh Rojhan Gustafsson (S)
• Ann-Britt Åsebol (M), ordförande i gruppen
• Cassandra Sundin (SD)
• Peter Helander (C)
• Vasiliki Tsouplaki (V)
• Roland Utbult (KD)
• Christer Nylander (L)
• Maria Gardfjell (MP)

Dokument

• Förstudie – Uppföljning av delar av friluftslivspolitiken (pdf, 725 kB)
• Rapport – Uppföljning av delar av den svenska friluftspolitiken 2021/22:RFR9

Webb-tv

Seminariet där rapporten presenterades kan ses i efterhand via riksdagens webb-tv.

Webb-tv: Öppet seminarium om friluftspolitiken

För mer information

För mer information, kontakta kanslichef Ann Aurén, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se.

Kulturutskottets uppföljningsgrupp har gjort en fördjupad uppföljning av regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 17 kultur, medier, trossamfund och fritid.

I resultatredovisningen ska regeringen varje år beskriva och bedöma vilka resultat som har uppnåtts under året inom utgiftsområdet och om de mål riksdagen har beslutat om har uppnåtts.

Kulturutskottets uppföljningsgrupp har under våren 2019 studerat om regeringens resultatredovisning motsvarar budgetlagens krav och riksdagens önskemål. Uppföljningsgruppens ambition har varit att bidra till utvecklingen av resultatredovisningen för utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid, som kännetecknas av många mål och anslag samt av en stor variation mellan de olika delområdena.

Svårt att följa utvecklingen över tid

Utskottets uppföljningsgrupp noterar att regeringen under perioden 2015–2019 använder fler tidsserier för att visa utveckling och att strukturen för redovisningen har förbättrats. Regeringen har också infört en gemensam resultatredovisning för hela utgiftsområdet, något som utskottet tidigare efterfrågat. Användningen av resultatindikatorer är dock sparsam. Någon fullständig bedömning av uppfyllelsen av mål görs inte och det är svårt att följa utvecklingen över tid.

Ett önskemål från kulturutskottets uppföljningsgrupp är att regeringen inom fler delområden ska redogöra för urvalet av bedömningsgrunder och vilka uppgifter resultaten bygger på. Mer enhetliga resultatredovisningar efterfrågas, för att göra det lättare att följa utvecklingen inom utgiftsområdets olika delområden och för att kunna jämföra olika delområden med varandra. Gruppen efterlyser även mer heltäckande resultatredovisningar som inriktas på resultat och effekter i stället för på insatser.

Förslag i rapporten på olika förbättringar

Rapporten lyfter fram olika underlag som skulle kunna användas för att förbättra beskrivningarna av läget inom utgiftsområdets olika delområden. Uppföljningsgruppen anser också att det vore positivt att i ökad utsträckning kunna se hur stora resurser samhället lägger på att nå olika mål.

Kulturutskottets uppföljningsgrupp betonar att principen om armlängds avstånd är viktig att följa. Principen innebär att politiker inte ska bestämma över kulturens innehåll. Samtidigt pekar gruppen på att många mål inom området inte berörs av principen. Samtliga mål ska följas upp, enligt budgetlagen. I uppföljningen av mål som berör kulturens kvalitet eller konstnärlig frihet kan bedömningen av de kvalitativa aspekterna istället behöva göras av experter.

Ledamöter

Följande ledamöter ingår i kulturutskottets uppföljningsgrupp:

• Lars Mejern Larsson (S), ordförande
• Viktor Wärnick (M)
• Aron Emilsson (SD)
• Per Lodenius (C)
• Vasiliki Tsouplaki (V)
• Roland Utbult (KD)
• Christer Nylander (L)
• Anna Sibinska (MP)

Dokument

2018/19:RFR8 Att redovisa resultat – En uppföljning av regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

För mer information

Maria Ljungkvist, föredragande kulturutskottet, telefon 08-786 62 43, e-post maria.ljungkvist@riksdagen.se

Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 43 78, e-post anna.wagman.karing@riksdagen.se

Det är svårt att få en samlad bild av vilken effekt statens bidrag till idrottsrörelsen har fått. Staten måste också på ett bättre sätt kunna säkerhetsställa att statsbidragen används på det sätt som riksdag och regering har bestämt. Det slår kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp fast i en ny rapport.

Idrottsrörelsen får över två miljarder kronor i statliga bidrag varje år. Kulturutskottets uppföljningsgrupp har följt upp riksdagsbeslut från 2009 som handlar om mål för den statliga idrottspolitiken med inriktning på barn och ungdomar. Bland annat handlade besluten om att verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv ska få bidrag från staten. Syftet med statsbidragen är att ge alla människor samma möjlighet att idrotta och att främja en god folkhälsa. Statsbidragen ska också stötta en fri och självständig idrottsrörelse.

Svårt få överblick över bidragen

Idrottsrörelsen bedriver ett viktigt arbete men uppföljningsgruppen konstaterar att det är svårt att få en samlad bild av de statsbidrag som går till idrotten. Bland annat beror det på att bidragen redovisas på olika ställen, i olika utgiftsposter, i statens budget. Det gör att det blir svårt att överblicka hur pengarna har fördelats. Statsmakterna har överlåtit ansvaret att fördela stadsbidragen till Riksidrottsförbundet och Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna. Uppföljningsgruppen tycker inte att regeringen tillräckligt tydligt har bestämt vilka villkor som måste uppfyllas för att få statsbidrag. Det gör att idrottsrörelsen får en stor frihet att både bestämma hur statens bidrag ska fördelas och hur bidragen ska användas.

Idrotten är fortfarande ojämlik

Uppföljningsgruppen slår också fast att idrotten är tillgänglig i varierande utsträckning för barn och unga i olika samhällsgrupper. Aktiviteten är generellt lägre hos resurssvaga grupper. Flickor med utländsk bakgrund idrottar i betydligt mindre utsträckning än pojkar med utländsk bakgrund och det finns brister när det gäller tillgången till idrott för barn och unga med funktionsnedsättning. Trots att statsbidragen har ökat kraftigt över tid har resultaten inte förbättrats.

Barnrättsperspektivet ska tillämpas inom idrotten

Riksdagen bestämde 2009 att statsbidrag till barn- och ungdomsidrott ska ges till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Att ha ett barnrättsperspektiv i arbetet innebär enligt regeringen att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser olika beslut får för ett barn eller en barngrupp. Kulturutskottets rapport visar att det finns positiva exempel på föreningar som på ett tydligt sätt tillämpar ett barnrättsperspektiv i verksamheten. Det finns dock också exempel på osunda idrottsmiljöer. Det saknas en systematisk uppföljning av barnrättsperspektivet inom föreningsidrotten. Uppföljningsgruppen tycker att regeringen på ett bättre sätt borde se till att barnrättsperspektivet tillämpas inom idrotten.

Det finns problem med kränkningar

Forskning visar att det förekommer kränkningar inom idrottsrörelsen. Sexuella övergrepp och kränkningar av barn är några exempel som uppdagats. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att det är utomordentligt angeläget att kränkningar inte ska kunna ske obemärkt inom idrottsrörelsen och att förövare ska kunna bestraffas. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och en tydlig hanteringsordning som främjar att kränkningar och övergrepp upptäcks och åtgärdas, oavsett när händelsen har inträffat.

Rapporteringen till riksdagen bör bli bättre

Regeringen ska enligt budgetlagen redovisa vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Olika regeringar har under flera år redovisat att aktivitetsnivån inom barn och ungdomsidrotten har minskat. Samtidigt har de olika regeringarna förklarat sig nöjda med Riksidrottsförbundets arbete. Det saknas en analys av detta. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att regeringens rapportering behöver bli bättre.

Översyn av statsbidrag behövs

Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att varken den nuvarande regeringen eller tidigare regeringar har gjort tillräckligt för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats. Regeringarna har därmed inte heller säkerställt att fördelningen av statsbidragen sker utifrån statsbidragens syfte och de idrottspolitiska målen. Uppföljningsgruppen tycker att det är viktigt att säkerställa att bidragen används så som det var tänkt. Gruppen tycker avslutningsvis att det nu behövs en ordentlig översyn av statens stöd till idrottsrörselen.

Kontaktperson för media

Lena Sandström, utvärderare, telefonnummer 08 786 48 14, e-post lena.sandstrom@riksdagen.se

Ann Aurén, kanslichef på Kulturutskottet, telefonnummer 08 786 42 69 e-post ann.auren@riksdagen.se

Ledamöter

Följande ledamöter ingår i uppföljnings- och utvärderingsgruppen:

• Saila Quicklund (M),ordförande
• Peter Johnsson (S)
• Sara-Lena Bjälkö (SD)
• Emma Hult (MP)
• Per Lodenius (C)
• Bengt Eliasson (L)
• Roland Utbult (KD)

Dokument

2016/17:RFR12 Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar

En grupp inom kulturutskottet har följt upp kultursamverkansmodellen, som är en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Uppföljningen har fokuserat på att beskriva och analysera hur modellen har fungerat samt vilka resultat och konsekvenser som införandet av modellen har fått.

En grupp inom kulturutskottet har under 2015 följt upp och utvärderat kultursamverkansmodellen. Resultatet av uppföljningen redovisas i rapporten Är samverkan modellen? Kultursamverkansmodellen beslutades av riksdagen år 2009 och började införas 2011. Sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med. Modellen innebär att landsting och regioner får fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet med modellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet.

Modellen behöver ses över

Utskottets uppföljningsgrupp har inriktat uppföljningen på att beskriva och analysera hur modellen har fungerat samt vilka resultat och konsekvenser som införandet av modellen har fått.

Uppföljningen visar bland annat att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre på den politiska agendan. Samtidigt har införandet av modellen hittills inte lett till någon förändrad bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de kulturpolitiska målen. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen menar mot den bakgrunden att modellen behöver ses över.

Lokala skillnader i kulturutbud kvarstår

Modellen har inte påverkat de skillnader i kulturutbud som finns mellan olika län och kommuner eller resulterat i att nya deltagargrupper har nåtts. I uppföljningen konstateras bl.a. att kulturmiljöarbetets roll i modellen bör tydliggöras och att det är särskilt viktigt att fortsätta att följa civilsamhällets roll och deltagande i modellen. I de fortsatta samtalen om statens bidrag till kultur bör det diskuteras vilka satsningar som ska ingå i modellen.

I uppföljningen framförs att det är viktigt att den nationella politiska nivåns engagemang blir mer synligt. Det är också viktigt att regeringen följer upp resultaten av de statliga bidragen till regional kultur och redovisar detta årligen till riksdagen.

Dokument

• 2015/16:RFR4 Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen
• Sammanfattning av uppföljningen 2015/16:RFR4 (pdf, 376 kB)
• Förstudie: Uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen – Upplägg (pdf, 648 kB)

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2014/15:23

Uppföljningsgruppen

I uppföljningsgruppen har ingått följande ledamöter:

• Björn Wiechel (S), ordförande
• Isabella Hökmark (M)
• Angelika Bengtsson (SD)
• Niclas Malmberg (MP)
• Per Lodenius (C)
• Bengt Eliasson (FP)
• Lars-Axel Nordell (KD)

För mer information

Ann Aurén, kanslichef kulturutskottets kansli, e-post ann.auren@riksdagen.se

Christer Åström, utvärderare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, e-post christer.astrom@riksdagen.se

Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, e-post anna.wagman.karing@riksdagen.se

Kulturutskottet har genomfört en uppföljning av frågor om tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen har inriktats på möjligheten att ta del av kultur och att utöva kultur samt frågor kring kulturarvet.

Stor vikt har lagts vid medborgar- och brukarperspektivet. Utgångspunkt för uppföljningen har varit riksdagens beslut om målen för kulturpolitiken och målen för funktionshinderspolitiken.

• Uppföljningen visar att det under lång tid har genomförts omfattande insatser för att öka tillgängligheten inom kulturområdet. Trots detta finns det mycket kvar att göra för att uppnå det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. I uppföljningen görs bl.a. följande bedömningar:
• Det är viktigt att kraftfulla åtgärder sätts in för att undanröja hindren och göra kulturen tillgänglig för alla, både i fråga om deltagande och utövande.
  Mer fokus behöver läggas på att personer med funktionsnedsättning betraktas som aktörer och inte bara som mottagare av kultur.
• Det finns stora brister när det gäller grundläggande tillgänglighet vid flera av de centrala kulturmyndigheterna.
• Det omfattande arbete som pågår inom Kulturrådets sektorsansvar är positivt men det finns samtidigt mycket kvar att göra.
• Det är positivt att Kulturrådet kopplar kravet på handlingsplaner för ökad tillgänglighet till besluten om statsbidrag och att man tolkar det andra delmålet som att inga kulturaktiviteter bör äga rum i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns kvar.
• Det är betydelsefullt att funktionshindersorganisationernas synpunkter får gehör och genomslag i myndigheternas verksamhet.
• Det är viktigt att regeringen uppmärksammar de problem som har framkommit i denna uppföljning och redovisar hur arbetet med att åtgärda dessa problem fortskrider.

Uppföljningsrapporten

• 2013/14:RFR14 För, med och av – en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen
• Sammanfattning av uppföljningen 2013/14:RFR14 (pdf, 4 MB)
• Summary: For, with and by – a follow-up of accessibility in the cultural sector (pdf, 4 MB)

Beslut om uppföljning

Kulturutskottets beslut om genomförande:

Protokoll utskottssammanträde 2012/13:16

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av kulturutskottets uppföljningsgrupp som består av följande ledamöter:

• Per Lodenius (C), ordförande
• Isak From (S)
• Anne Marie Brodén (M)
• Tina Ehn (MP)
• Maria Lundqvist-Brömster (FP)
• Margareta Larsson (SD)
• Bengt Berg (V)
• Lars-Axel Nordell (KD)

Mer information

Kontakta Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se

Kulturutskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Uppföljningsgruppen har riktat in uppföljningen på arbetet med mål- och resultatstyrning, särskilt arbetet med resultatindikatorer, samt de resultat som regeringen redovisar inom utgiftsområde 17 i budgetpropositionen för 2013.

Syftet har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag till utskottet inför arbetet med kommande års budgetproposition. Syftet har också varit att ge utskottet underlag för en dialog med regeringen om den fortsatta utvecklingen av mål- och resultatstyrningen.

I uppföljningen presenteras ett antal iakttagelser av resultatredovisningens struktur och innehåll. Iakttagelserna tar bland annat upp betydelsen av att:

• Det bör finnas uppföljningsbara mål inom hela utgiftsområdet
• Regeringen initierar en översyn över vilka resultatindikatorer som används inom utgiftsområdet
• Regeringen tydligare redogör för om de olika delmålen har uppfyllts eller inte.

Uppföljningsrapporten

2013/14:RFR2 Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Beslut om uppföljning

Kulturutskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2012/13:14

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av kulturutskottets uppföljningsgrupp som består av följande ledamöter:

• Per Lodenius (C), ordförande
• Isak From (S)
• Anne Marie Brodén (M)
• Tina Ehn (MP)
• Maria Lundqvist-Brömster (FP)
• Margareta Larsson (SD)
• Bengt Berg (V)
• Lars-Axel Nordell (KD)

För mer information

Kontakta Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se

Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har genomfört en uppföljning och utvärdering av de tre allianserna inom scenkonstområdet  som riksdagen varje år ger medel till. Syftet var att undersöka om riksdagens mål för statsbidraget har uppnåtts.

För att bland annat öka den sociala och ekonomiska tryggheten för frilansande scenkonstnärer, avlasta arbetslöshetskassan samt utveckla arbetsförmedling och öka frilansande scenkonstnärers möjlighet till kompetensutveckling har riksdagen i olika omgångar beslutat om att anslå medel till så kallade scenkonstallianser där ett antal professionella skådespelare, dansare och musiker fått anställning och ersättning under de perioder då de saknar engagemang.

Riksdagen har anslagit medel till alliansverksamhet i drygt ett decennium. Mot denna bakgrund har kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp beslutat att genomföra en utvärdering av verksamheten. Avsikten med utvärderingen har varit att undersöka om de syften som riksdagen ställt sig bakom för statsbidraget till scenkonstallianserna uppnåtts.

Utvärderingen visar att reformen med scenkonstallianser på ett avgörande sätt har ökat den sociala och ekonomiska tryggheten för de scenkonstnärer som anställts. Det kan dock finnas skäl att överväga i vilken mån kravet på att i viss omfattning ha arbetat inom statligt/offentligt finansierad verksamhet för att komma i fråga för en anställning alltjämt är relevant eller bör förändras. Utvärderingsgruppen föreslår att regeringen ger lämplig förvaltningsmyndighet i uppdrag att i samråd med berörda aktörer/parter närmare utreda frågan.

Statsbidraget till allianserna räknas inte om för att kompensera för förändrade kostnader för löneökningar som avtalats mellan parterna. Detta ligger i linje med den grundläggande principen för systemet med pris- och löneomräkning (PLO) och bör enligt utvärderingsgruppen inte i nuläget frångås i detta fall. Statsbidraget har i stället vid flera tillfällen ökat genom att reformmedel tillskjutits.

Det är vidare angeläget att staten återkommande följer upp att statsbidraget till scenkonstallianserna används i enlighet med de syften och villkor som statsmakterna beslutat om och att regeringen redovisar relevanta uppgifter för riksdagen.

Uppföljningsrapporten

• 2011/12:RFR10 Verksamheten vid scenkonstallianserna - En utvärdering
• Sammanfattning: Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering (pdf, 3 MB)
• Summary: Evaluation of the Activities of the Performing Arts Alliances (pdf, 1 MB)

Beslut om uppföljning

• Utskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2010/11:19

Uppföljningsgrupp

Med anledning av uppföljningsarbetet har en uppföljningsgrupp bestående av riksdagsledamöter skapats. Uppföljningsgruppen består av:

• Andreas Carlson (KD), ordförande
• Christina Zedell (S)
• Anne Marie Brodén (M)
• Tina Ehn (MP)
• Anna Steele (FP)
• Per Lodenius (C)
• Mattias Karlsson (SD)
• Bengt Berg (V) 

Mer information

Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se

Kulturutskottet har följt upp och utvärderat kulturinstitutionernas lokalkostnader.

Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har inledningsvis översiktligt kartlagt statlig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning samt hur statsmakterna har behandlat denna fråga. Därefter har gruppen undersökt i vilken mån som tidigare konstaterade problem kvarstår samt avslutningsvis lämnat sina slutsatser och förslag.

Uppföljningsrapporten och beslut om genomförande

• Uppföljningsrapporten: 2008/09:RFR13 Uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet
• Utskottets behandling: Betänkande 2009/10:KrU1
• Summary in English: Follow-up of rental levels within the culture field (pdf, 950 kB)

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen

• Anne Marie Brodén (M), ordförande
• Siv Holma (V)
• Anders Åkesson (C)
• Dan Kihlström (KD)
• Solveig Hellquist (FP)
• Anneli Särnblad (S)

För mer information

Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se

Kulturutskottet har gjort en uppföljning av kulturarbetarnas pensioner.

Syftet med uppföljnings- och utvärderingsinsatsen var att kartlägga problem kring pensioner som kan finnas för scenkonstnärer samt tjänstepensionsavgifternas påverkan på institutionernas och de fria gruppernas val av repertoar och anställningsbeslut.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

• Uppföljningsrapporten: Uppföljning av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet 2008/09:RFR1
• Utskottets behandling: Betänkande 2008/09:KrU1

Utskottets beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2007/08:8

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen

• Anne Marie Brodén (M), ordförande
• Cecilia Wikström i Uppsala (FP)
• Lars Wegendal (S)
• Dan Kihlström (KD)
• Esabelle Dingizian (MP)
• Solveig Ternström (C)
• Torbjörn Björlund (V) - ersättare för Siv Holma (V)

Kulturutskottet har följt upp gjorda pris- och löneomräkningar och kostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria grupper.

Pris- och löneomräkningen är en del i regeringens arbete med att ta fram förslag till anslag i budgetpropositionen. Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Genom pris- och löneomräkningen anpassas anslagen till ändrade löner, priser och hyror i den övriga ekonomin. Följande frågor har stått i centrum för uppföljningen: Vilka konsekvenser får pris- och löneomräkningen för teater- och dansverksamheten? Varför pris- och löneomräknas anslagen på olika sätt? Har undersökningar gjorts av vilka möjligheter det finns att öka produktiviteten inom teater- och danssektorn?

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

• Uppföljningsrapporten: 2005/06:RFR5 Statsbidrag till teater och dans – En uppföljning av pris- och löneomräkningens konsekvenser
• Utskottets behandling: Betänkande 2005/06:KrU27

Kulturutskottet har gjort en uppföljning av hur anslagen på Kulturdepartementets område pris- och löneomräknas.

Utskottets behandling

Betänkande 2004/05:KrU1
Betänkande 2003/04:KrU6

Kulturutskottets uppföljning fokuserar på hur övergången till digitala talböcker har fungerat och hur teknikskiftet har påverkat förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen.

Utskottets behandling

Betänkande 2003/04:KrU6 
(se särskilt bilaga 2, PM om tillgång till litteratur för personer med läshandikapp)