Näringsutskottets uppföljningsarbete

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering har gjort en forskningsöversikt som kan ge en bild av kunskapsläget när det gäller Sveriges tillgång till innovationskritiska metaller och mineral från brytning, sekundäravfall och återvinning.

Av särskilt intresse har varit forskningsrön som rör styrmedel och teknik för åtkomst av innovationskritiska metaller och mineral via återvinning. Kartläggningen har huvudsakligen genomförts genom att ett antal forskare har fått i uppdrag att sammanställa viktigare slutsatser från forskning och utveckling vid universitet, högskolor, forskningsinstitut och industri. Uppdragen omfattar hela värdekedjan från prospektering till återvinning av innovationskritiska metaller och mineral med fokus på utveckling och framtida lösningar.

I forskningsöversikten konstateras att det finns ett ökat behov av innovationskritiska metaller och mineral. Mot bakgrund av detta, samt det förändrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden och utmaningar att i samband med gruvdrift tillgodose konkurrerande intressen framhåller gruppen vikten av att kunskapsläget blir belyst när det gäller Sveriges tillgång. Gruppen konstaterar också att det behövs mer forskning och utveckling på området.

Dokument

2021/22:RFR10 Innovationskritiska metaller och mineral – en forskningsöversikt

Det statligt helägda Sveaskog AB har genom två riksdagsbeslut fått samhällsuppdraget att sälja delar av sitt markinnehav. I en ny rapport har näringsutskottet följt upp dessa beslut som ligger till grund för bolagets så kallade markförsäljningsprogram. Av rapporten framgår bland annat att samhällsuppdraget är svårt att utvärdera.

Näringsutskottet har följt upp riksdagens beslut från 2001 och 2010 som rör Sveaskog AB:s samhällsuppdrag om att sälja en viss areal av sitt markinnehav för att bland annat stärka enskilt skogsbruk och gynna glesbygden. Syftet med uppföljningen har bland annat varit att göra det lättare för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut när det gäller uppdrag och mål för bolag med statligt ägande i allmänhet och Sveaskog i synnerhet.

Svårt att utvärdera Sveaskogs samhällsuppdrag

Utskottets uppföljningsgrupp, som tagit fram rapporten, konstaterar att Sveaskogs samhällsuppdrag om markförsäljningen är svårt att utvärdera. Det beror bland annat på att det i Sveaskogs och regeringens dokumentation inte går att urskilja vad som sålts inom ramen för Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Det saknas också avgörande förutsättningar för att kunna göra en effektutvärdering av markförsäljningsprogrammet och det går därför inte att säkert veta om markförsäljningen har bidragit till att exempelvis stärka enskilt skogsbruk och om den har gynnat glesbygden på det sätt som det var tänkt.

Goda förutsättningar behövs för uppdrag och uppföljning

Näringsutskottets uppföljningsgrupp manar därför till eftertanke hos beslutsfattare i riksdagen och regeringen när det gäller hur samhällsuppdrag till statligt ägda bolag utformas framöver.

Detta för att bolag med statligt ägande ska få goda förutsättningar att utföra samhällsuppdragen väl och uppfylla beslutade mål och syften samt för att det ska vara möjligt att följa upp utfallet på ett effektivt sätt.

Ledamöter

Näringsutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har följande ledamöter:

• Mathias Tegnér (S)
• Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
• Eric Palmqvist (SD)
• Helena Lindahl (C)
• Birger Lahti (V)
• Camilla Brodin (KD)
• Joar Forssell (L)
• Lorentz Tovatt (MP)

Dokument

Sveaskogs samhällsuppdrag om markförsäljning - en uppföljning

För mer information

Christina Ribbhagen, föredragande i näringsutskottet, e-post: christina.ribbhagen@riksdagen.se, telefon: 08-786 44 15

Näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering har följt upp riksdagens beslut att slå samman det statligt finansierade export- och investeringsfrämjande som utfördes av Sveriges exportråd (Exportrådet) och Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden).

Beslutet innebar att uppgiften att bedriva statligt finansierat investeringsfrämjande fördes över till Exportrådet den 1 januari 2013 och att Invest Sweden avvecklades. Den nya organisationen gavs formellt namnet Sveriges export- och investeringsråd, men verkar under varumärket Business Sweden. Business Sweden ägs till hälften av staten och till hälften av näringslivet.

Förväntningar och farhågor inför sammanslagningen har följts upp
I rapporten följer gruppen upp om de förväntningar som förutsågs i och med beslutet har förverkligats samt undersöker vad som har hänt när det gäller de farhågor som lyftes fram inför sammanslagningen. Uppföljningen har gjorts mot bakgrund av den betydelse som export, import och utländska investeringar och därmed också ett effektivt handels- och investeringsfrämjande har för svensk ekonomi och sysselsättning.

Två fördjupande uppföljningar om utlandskontor och regional samverkan
Rapporten innehåller en mer övergripande uppföljning av förväntningar och farhågor utifrån aktörernas beskrivning. Vidare presenteras resultatet av två fördjupade uppföljningar av förväntningen om att investeringsfrämjandet skulle kunna bedrivas vid fler utlandskontor och att samverkan med de regionala investeringsfrämjande aktörerna skulle säkerställas och stödet till dessa aktörer stärkas.

Uppföljningen bygger i huvudsak på dokumentstudier och intervjuer med företrädare och tidigare företrädare för Business Sweden och ägarna (Utrikesdepartementet och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) samt en enkätundersökning med regionala investeringsfrämjande organisationer och regioner.

Ledamöter

Näringsutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har följande ledamöter:

• Mathias Tegnér (S)
• Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
• Eric Palmqvist (SD)
• Helena Lindahl (C)
• Birger Lahti (V)
• Camilla Brodin (KD)
• Arman Teimouri (L)
• Lorentz Tovatt (MP)

Dokument

Uppföljning av beslutet att bilda Business Sweden

För mer information

Christina Ribbhagen, föredragande i näringsutskottet, 
e-post: christina.ribbhagen@riksdagen.se, telefon: 08-786 44 15

Riksdagen beslutade 2009 att bevilja 60 miljoner kronor för att genomföra regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar 2010–2012. Näringsutskottet har gjort en uppföljning av resultaten av den här satsningen.

Fokus för uppföljningen har varit att undersöka om satsningen har lett till det resultat som riksdagen och regeringen förväntade sig, nämligen att det skulle skapas bättre förutsättningar för att utveckla företagande i kulturella och kreativa näringar, att regional tillväxt och ökad konkurrenskraft skulle skapas och att samverkan mellan näringsliv och kulturliv skulle öka. Uppföljningen består av två delar, dels en uppföljning av samtliga åtgärder inom ramen för handlingsplanen på en övergripande nivå, dels en fördjupad uppföljning av en av åtgärderna, de så kallade inkubatorerna.

De pengar som riksdagen beslutade om 2009 har främst fördelats av Tillväxtverket och Vinnova för olika insatser på regional och lokal nivå. Medlen har använts bland annat för att utveckla mäklarfunktioner mellan näringsliv och kultur, inkubatorer för att hjälpa nystartade företag i sektorn och för att införa entreprenörskap som en del i konstnärliga utbildningar.

Målen har delvis nåtts

Näringsutskottets uppföljning visar att målen med satsningen har nåtts till viss del. Handlingsplanen resulterade på förhållandevis kort tid i en mängd aktiviteter som framför allt under perioden 2010–2012 bidrog till att skapa förutsättningar för att utveckla företagande inom kulturella och kreativa näringar.

Osäkert om långsiktiga effekter

Handlingsplanens mer långsiktiga effekter på företagandet inom det här området är dock mer osäkra. Utifrån uppföljningens resultat kan det också ifrågasättas om målet att handlingsplanen skulle bidra till regional tillväxt och ökad konkurrenskraft har nåtts. Målet som det har formulerats är svårt att nå, och handlingsplanens bidrag var begränsat i förhållande till kulturella och kreativa näringars totala omsättning i Sverige.

Traditionella ekonomiska tillväxtbegrepp som omsättningsökningar eller ökning av antalet anställda kan heller inte alltid användas för verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna. Samtidigt har antalet företag inom området vuxit sedan 2007. Det är dock svårt att avgöra i vilken utsträckning denna tillväxt kan kopplas till handlingsplanen.

Det är också lite som tyder på att samverkan mellan närings- och kulturlivet ökade inom ramen för satsningen, även om samverkan har ökat efter satsningen.

Realistiska mål viktigt

I sina iakttagelser och bedömningar gör näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering även några avslutande reflektioner inför liknande framtida satsningar. Gruppen lyfter bland annat fram att det är viktigt att staten är klar över vilken roll den ska spela när handlingsplaner eller olika näringspolitiska stöd övervägs. Gruppen betonar också vikten av välfokuserade och realistiska mål, en tydligt avgränsad målgrupp och uthållighet över tid.

Uppföljningsgruppen

Näringsutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har följande ledamöter:

• Åsa Westlund (S)
• Hans Rothenberg (M)
• Johan Nissinen (SD)
• Lise Nordin (MP)
• Helena Lindahl (C)
• Birger Lahti (V)
• Said Abdu (L)
• Pernilla Gunther (KD)

Dokument

Rapport från riksdagen 2016/17:RFR10 Uppföljning av handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar 2010–2012

För mer information

Roger Berggren, föredragande i näringsutskottet, e-post: roger.berggren@riksdagen.se, telefon: 08-786 54 68

Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har gemensamt följt upp vissa frågor inom landsbygdsprogrammet. Uppföljningen har särskilt riktats in på resultaten av stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster som dagligvaruhandel och bredbandsutbyggnad samt stöd till biogasproduktion. Syftet har varit att uppföljningen ska ge de båda utskotten ett fördjupat kunskapsunderlag.

Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en utveckling på landsbygden som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det svenska landsbygdsprogrammet finansieras av både Sverige och EU och omfattar sammanlagt cirka 36 miljarder kronor under sjuårsperioden 2007–2013.

Fallstudier visar att resultaten upplevs som positiva för landsbygdens utveckling men att programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen för åtgärderna. Det är i dagsläget för tidigt att slå fast vilka slutresultat som landsbygdsprogrammet kommer att ge. Det betonas också att det är viktigt att uppmärksamma sådana resultat som inte är enkelt mätbara.

Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksammats på olika sätt. I uppföljningen konstateras att landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling och det är viktigt med ett långsiktigt arbete för landsbygdsutveckling. Det är också viktigt med lokalt deltagande och regional anpassning, och det är betydelsefullt att staten har ett brett synsätt på landsbygdsutveckling.

Vidare framgår att landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det behövs samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser och en förbättrad samordning mellan de olika stöden till landsbygden. Det är viktigt att förenkla ansökningsförfarandet för att minska risken att den sökande gör fel. Det är också viktigt att myndigheterna förbättrar sin hantering av stöden.

Uppföljningsrapporten och utskottens behandling

• 2012/13:RFR4 Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet
• Sammanfattning: Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet (pdf, 281 kB)
• Summary: Follow-up of certain aspects of the Rural Development Programme (pdf, 486 kB)
• Miljö- och jordbruksutskottets behandling: Betänkande 2012/13:MJU2
• Näringsutskottets behandling: Protokoll utskottssammanträde 2012/13:11

Beslut om uppföljning

• Miljö- och jordbruksutskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottsammanträde 2010/11:17 och 2010/11:19
• Näringsutskottets beslut om deltagande i uppföljningen: Protokoll utskottsammanträde 2010/11:19

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av en för utskotten gemensam uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier.

Miljö- och jordbruksutskottet:

Irene Oskarsson (KD), ordförande
Åsa Coenraads (M)
Nina Lundström (FP)
Kew Nordqvist (MP)

Näringsutskottet:

• Krister Örnfjäder (S)
• Erik A Eriksson (C)
• Kent Persson (V)
• Lars Isovaara (SD)

För mer information

Kontakta någon av följande:

Lena Sandström, föredragande, miljö- och jordbruksutskottets kansli, e-post: lena.sandstrom@riksdagen.se
Roger Berggren, föredragande, näringsutskottets kansli, e-post: roger.berggren@riksdagen.se