Till sidans huvudinnehåll
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Ordbok
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Lyssna
  • Start
  • Så funkar riksdagen
  • Arbetet i riksdagen
  • Jämställdhetsarbete i riksdagen fortsätter

Jämställdhetsarbetet i riksdagen

Ledamöter ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Genom att lyfta jämställdhetsfrågor kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt förbättras. Förste och andre vice talmännen Åsa Lindestam (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V) leder jämställdhetsarbetet i riksdagen.

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) och andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V) i andrakammarsalen.

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) och andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V) i andrakammarsalen. Foto: Melker Dahlstrand

Riksdagsstyrelsen har sagt ja till handlingsprogrammet för jämställdhet för valperioden 2018–2022. Programmet ska genomföras av en arbetsgrupp med en representant från varje parti.

Det övergripande målet är att arbeta för ett genusmedvetet parlament. För riksdagens del kan det sammanfattas i följande målsättningar:

  • Könsfördelningen ska vara jämn i olika organ och sammanhang
  • Jämställdhetsarbete ska vara integrerat i verksamheten och i olika processer
  • En intern kultur ska råda där både kvinnor och män respekteras och resurser är jämställda
  • Balansen mellan uppdraget och ett familjeansvar ska underlättas
  • Både kvinnor och män ska delta i jämställdhetsarbetet

Fokus på bemötandefrågor

Riksdagsstyrelsen beslutar om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för varje valperiod. Handlingsprogrammet för jämställdhet den här perioden har fokus på kulturfrågor, såsom bemötande, tilltal och förhållningssätt.

– En riksdag med en arbetsmiljö som tillgodoser både kvinnors och mäns behov borde vara en självklarhet. Det är även vad väljarna förväntar sig. En folkvald ledamot ska kunna genomföra sitt arbete fullt ut. Vårt handlingsprogram för den här valperioden fokuserar därför på bemötandefrågor. Vi vill öka kunskapen och medvetandet i riksdagen om könets betydelse för makt och inflytande, säger Åsa Lindestam (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Dokument

  • Handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 2018-2022(pdf, 286 kB)
  • Främja jämställdhet i riksdagen 2018–2022(pdf, 563 kB)

Representanter för alla partier deltar i arbetet

Riksdagsstyrelsen utser också en arbetsgrupp med ledamöter som ska arbeta med frågorna. Arbetsgruppen består av representanter från alla riksdagspartierna och har en jämn könsfördelning:

  • Förste vice talman Åsa Lindestam (S), ordförande
  • Andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V), vice ordförande
  • Mats Berglund (MP)
  • Joar Forssell (L)
  • Alireza Akhondi (C)
  • Johan Hultberg (M)
  • Linda Westerlund Snecker (V)
  • Tomas Kronståhl (S)
  • Michael Rubbestad (SD)
  • Gudrun Brunegård (KD)

Resultat från förra valperioden

Under valperioden 2014–2018 genomfördes en enkätundersökning och djupintervjuer bland riksdagens ledamöter inom ramen för handlingsprogrammet för jämställdhet. Undersökningarna visade att riksdagsledamöterna överlag var nöjda med arbetsklimat och bemötande i riksdagen, men att det fanns problem med härskartekniker och kränkande behandling.

Undersökningarna visade också att hot och kränkningar, framför allt via sociala medier, påverkar ledamotsuppdraget i allt högre grad. Det gällde både för kvinnor och för män, men kränkningarna tog sig olika uttryck beroende på kön.

Studierna visade vidare att kvinnor generellt sett känner högre krav och en högre grad av oro för att begå misstag. Svaren antydde att skillnaden mellan könen kan bero på att kvinnor ställer högre krav på sig själva, men personer som deltagit i undersökningarna, både kvinnor och män, upplevde att förväntningarna på kvinnor och män skiljer sig åt. Arbetsprogrammet för 2018–2022 är utarbetat mot bakgrund av undersökningarnas resultat.

Texten granskades: 1 mars 2021

  • Dela på facebook
  • Dela på twitter
  • Dela på linkedin
  • Dela via e-post

Våra andra webbplatser

EU-information Öppna data Fira demokratin!

Följ Sveriges riksdag

Sveriges riksdag på Twitter Sveriges riksdag på YouTube Sveriges riksdag på Instagram Sveriges riksdag på LinkedInn

Följ talman Andreas Norlén

Talmannen på Twitter Talmannen på Instagram

Prenumerera

För dig som vill bevaka arbetet i kammaren och utskotten finns det flera olika sätt att välja mellan.
Följ & prenumerera

Växeln

08-786 40 00

Frågor om riksdagen och EU?

020-349 000
riksdagsinformation@riksdagen.se

Registrator

registrator.riksdagsforvaltningen@riksdagen.se
Kontakt Press Besök riksdagen
Arbeta hos oss För lärare Riksdagsbiblioteket Beställ och ladda ned
Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.
  • Om webbplatsen
  • Kakor
  • Tillgänglighet
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Ordbok
Till toppen