Ledamöter ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Genom att lyfta jämställdhetsfrågor kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt förbättras. Förste och andre vice talmännen Åsa Lindestam (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V) leder jämställdhetsarbetet i riksdagen.
Riksdagsstyrelsen har sagt ja till handlingsprogrammet för jämställdhet för valperioden 2018–2022. Programmet ska genomföras av en arbetsgrupp med en representant från varje parti.
Det övergripande målet är att arbeta för ett genusmedvetet parlament. För riksdagens del kan det sammanfattas i följande målsättningar:
Riksdagsstyrelsen beslutar om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för varje valperiod. Handlingsprogrammet för jämställdhet den här perioden har fokus på kulturfrågor, såsom bemötande, tilltal och förhållningssätt.
– En riksdag med en arbetsmiljö som tillgodoser både kvinnors och mäns behov borde vara en självklarhet. Det är även vad väljarna förväntar sig. En folkvald ledamot ska kunna genomföra sitt arbete fullt ut. Vårt handlingsprogram för den här valperioden fokuserar därför på bemötandefrågor. Vi vill öka kunskapen och medvetandet i riksdagen om könets betydelse för makt och inflytande, säger Åsa Lindestam (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Riksdagsstyrelsen utser också en arbetsgrupp med ledamöter som ska arbeta med frågorna. Arbetsgruppen består av representanter från alla riksdagspartierna och har en jämn könsfördelning:
Resultat från förra valperioden
Under valperioden 2014–2018 genomfördes en enkätundersökning och djupintervjuer bland riksdagens ledamöter inom ramen för handlingsprogrammet för jämställdhet. Undersökningarna visade att riksdagsledamöterna överlag var nöjda med arbetsklimat och bemötande i riksdagen, men att det fanns problem med härskartekniker och kränkande behandling.
Undersökningarna visade också att hot och kränkningar, framför allt via sociala medier, påverkar ledamotsuppdraget i allt högre grad. Det gällde både för kvinnor och för män, men kränkningarna tog sig olika uttryck beroende på kön.
Studierna visade vidare att kvinnor generellt sett känner högre krav och en högre grad av oro för att begå misstag. Svaren antydde att skillnaden mellan könen kan bero på att kvinnor ställer högre krav på sig själva, men personer som deltagit i undersökningarna, både kvinnor och män, upplevde att förväntningarna på kvinnor och män skiljer sig åt. Arbetsprogrammet för 2018-2022 är utarbetat mot bakgrund av undersökningarnas resultat.