Regeringsformen och riksdagsordningen reglerar processerna för riksdagen och riksdagens krigsdelegation när Sverige befinner sig i krig eller krigsfara. Reglerna är till för att landet ska kunna styras på ett redan förutsett vis och ge det handlingsutrymme som behövs även i ett allvarligt läge.
Utgångspunkten är att riksdagens funktioner och uppgifter är desamma vid krig och krigsfara som annars. Några regler gäller särskilt vid en sådan situation. Till exempel ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde om Sverige kommer i krig eller krigsfara. Sammanträdet kan ske någon annanstans än i Stockholm.
Om regeringen inte kan genomföra sina uppgifter vid krig kan riksdagen besluta om att bilda regering och om regeringens arbetsformer.
Om förhållandena kräver det kan krigsdelegationen träda i riksdagens ställe. Utrikesnämndens ledamöter och statsministern fattar tillsammans beslut om att krigsdelegationen ska ersätta riksdagen. Krigsdelegationen har samma befogenheter som riksdagen, med undantag för beslut om riksdagsval om Sverige är i krig.
Om varken riksdagen eller krigsdelegationen kan utföra sina uppgifter ska regeringen fullfölja dem i den utsträckning som behövs för att skydda landet och slutföra kriget. Regeringen har dock exempelvis inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlagar under den tiden.
Fullmaktslagar stärker totalförsvaret
Totalförsvaret består av både civilt och militärt försvar. Med totalförsvaret ska Sverige kunna förebygga och möta angrepp och andra allvarliga hot mot vår säkerhet under höjd beredskap.
Riksdagen har beslutat om ett antal lagar som ska stärka landets totalförsvar under krig eller krigsfara, så kallade fullmaktslagar. Riksdagen har delegerat till regeringen att besluta om när fullmaktslagarna ska användas. Beslutet fattas genom att regeringen antar en förordning.
Gemensamt för flera fullmaktslagar är att riksdagen ska pröva regeringens förordning för att den ska få fortsätta tillämpas. Om riksdagen inte godkänner den inom två månader så upphör den att gälla.
Exempel på fullmaktslagar
- Förfogandelagen (1978:262)
Fastighet eller annan egendom kan tas i anspråk av staten med ägande- eller nyttjanderätt. Ägare eller innehavare av exempelvis, gruva, byggnad eller transportmedel kan beordras att driva verksamhet, sköta transporter eller liknande för statens eller annans räkning.
- Krigshandelslag (1964:19)
Lagen begränsar bland annat möjligheten att importera och exportera varor som kan tjäna ett annat lands intresse.
- Ransoneringslag (1978:268)
Regeringen kan bland annat bestämma att förnödenheter under viss tid till exempel inte får säljas.
- Prisregleringslag (1989:978)
Om det finns risk för en allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller tjänster kan regeringen exempelvis besluta om prisstopp, försäljningsförbud och hyresstopp.
- Lag (1992:1402) om undanförsel och förstöring
För att hindra att värdefull egendom förstörs eller på annat sätt förloras får beslut fattas om att egendomen ska flyttas.