Så arbetar partierna

Riksdagsledamöter som tillhör samma parti formar tillsammans en partigrupp. Partigrupperna i riksdagen har en stark ställning och stor betydelse för riksdagsarbetet och för det politiska livet i Sverige.

Partigrupperna har egna kanslier som har ett nära samarbete med partiets organisation i övrigt. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren.

Det finns ingen formell reglering för hur partigruppernas arbete ska utföras. I lagen nämns bara grupperna när det gäller val inom riksdagen och samråd med talmannen. Partierna har egna bestämmelser och rutiner för hur partigrupperna ska arbeta. I praktiken arbetar de olika partigrupperna ganska lika.

Ledamöter från Vänsterpartiet har möte i riksdagen.
Foto: Melker Dahlstrand

Vänsterpartiets partigrupp träffas precis som riksdagens övriga partigrupper varje tisdag.

Partigruppens arbete

Partigruppen leds oftast av en styrelse eller ett förtroenderåd. Gruppledaren har en viktig roll i partiernas riksdagsarbete. Gruppledaren är partiets särskilda företrädare i riksdagen och är bland annat ansvarig för att samordna det löpande arbetet. Riksdagens talman samråder med gruppledarna i viktiga principfrågor som talmannen ska fatta beslut om. Efter ett riksdagsval meddelar partierna vem som blir partiets gruppledare. Det görs genom en anmälan i riksdagens kammare.

Arbetet i partigruppen påverkas i hög grad av om partiet befinner sig i opposition eller sitter i regeringen. Av stor betydelse för riksdagsarbetet är också om regeringen har majoritet i riksdagen.

För ett parti i regeringsställning handlar riksdagsarbetet om att vara med och forma regeringens politik och försöka få stöd för den i riksdagen. För partierna i opposition är huvuduppgiften att visa på politiska alternativ till regeringens politik och försöka få majoritet för sådana förslag.

Gruppmöten på tisdagar

Partigrupperna träffas normalt på tisdagseftermiddagarna. Mötena är inte offentliga. Gruppens styrelse har då förberett de ärenden som ska behandlas. På partigruppens möten förbereder man alla val och diskuterar viktiga motioner där partiets uppfattning förs fram, så kallade partimotioner.

Eftersom riksdagsarbetet spänner över samhällets alla områden krävs det att ledamöterna har djupa kunskaper och kan specialisera sig. Arbetet i partigrupperna är därför organiserat i utskottsgrupper och kommittéer, där ledamöterna har sina specialområden. I dessa grupper utformar ledamöterna bland annat motioner och ställningstaganden med anledning av regeringens förslag.

I partigruppen diskuterar ledamöterna och fattar beslut i viktiga frågor. Det är i praktiken omöjligt för den enskilda ledamoten att vara insatt i vart och ett av de tusentals beslut som varje år fattas av riksdagen.

Partilojalitet

Lojaliteten med partiet är traditionellt hög vid omröstningar i riksdagen. Den bygger på idén att ledamöterna ska genomföra det program som partiet gick till val på. Samtidigt har varje riksdagsledamot fått ett personligt mandat av väljarna och har ingen formell skyldighet att följa partiet. Acceptansen för att rösta mot sitt parti varierar beroende på sakfråga, parti och om utfallet i en omröstning äventyras.

Kvittning kompenserar för frånvaro

Kvittning går ut på att omröstningar i kammaren inte ska påverkas av att ledamöter är frånvarande.

Kvittningen är en överenskommelse mellan partierna i riksdagen om att en eller flera ledamöter ska avstå från en viss omröstning för att kompensera för att ledamöter från andra partier inte kan vara med. En frånvarande ledamot "kvittas" då mot en ledamot i ett annat parti som avstår från att rösta.

Partikansliet och de politiska sekreterarna

Till stöd för partigruppen och dess ledamöter har partierna egna kanslier i riksdagen. Där arbetar experter, politiska sekreterare och assistenter som partiet anställer.

De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.

Partierna får partistöd för att bekosta de politiska sekreterarna. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Men partierna bestämmer själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.

Partikansliernas storlek varierar i förhållande till antalet platser partiet har i riksdagen.

Partistöd

Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en demokrati. Partierna spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och ger väljarna alternativ, kunskap och möjlighet att påverka, delta och ta ansvar.

Därför får politiska partier offentligt ekonomiskt stöd. Stödet från staten och riksdagen är den största inkomstkällan för partier på riksnivå. Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare. Det är inskrivet i lag och ges i flera former:

  • Staten ger stöd till partiernas allmänna verksamhet.
  • Riksdagen ger stöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
  • Dessutom har kommuner och regioner rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier.

Partierna bestämmer till stor del själva vad bidragen ska användas till. Staten och riksdagen kontrollerar inte hur partierna använder det offentliga partistödet.

528 miljoner kronor om året

Staten och riksdagen bidrar med ungefär 528 miljoner kronor om året till partierna. Det offentliga partistödet är den största inkomstkällan för de politiska partierna. 

Staten ger pengar till partier i och utanför riksdagen

Staten ger stöd till den allmänna verksamheten i partier både i och utanför riksdagen. Valresultatet styr hur mycket pengar partierna får.

För partier som kommit in i riksdagen bestämmer antalet platser bidragets storlek. Partier utanför riksdagen får partistöd om de fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen.

Statens stöd går till partiernas allmänna verksamhet via partiernas riksorganisationer. Partierna bestämmer själva hur pengarna ska användas, exempelvis till valarbete, kampanjer och löner, på lokal eller central nivå.

Så fördelas statens pengar till riksdagspartierna

Statens bidrag till de partier som kommit in i riksdagen går till partiernas riksorganisationer och kallas partistöd och kanslistöd.

  • Partistödet delas ut som ett bidrag per riksdagsplats. Resultatet i de senaste två valen räknas. Från den 15 oktober 2019 är bidraget 324 704 kronor per plats och år.
  • Kanslistödet delas ut till riksdagspartierna i form av grundstöd och tilläggsstöd. Alla riksdagspartier får grundstödet på ungefär 5,8 miljoner kronor. Tilläggsstödet är 16 350 kronor per riksdagsplats för regeringspartier och 24 300 kronor per riksdagsplats för andra partier.

Lag om statligt stöd till politiska partier

Riksdagen ger stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen

Utöver statens pengar till partiernas riksorganisationer får riksdagspartierna bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen. Bidragen delas ut i form av

  • basstöd
  • stöd till ledamöternas politiska sekreterare
  • stöd till ledamöternas utrikesresor
  • stöd till ledamöternas språkutbildning.

Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende på antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 2,4 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 79 000 kronor per år och ledamot.

Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 71 100 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.

Stödet till utrikesresor ges till partigruppen för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. Partigruppen får dessutom ett stöd på 2 500 kronor per år och ledamot för resor som har koppling till samarbetet inom EES-området.

Stödet till ledamöternas språkutbildning ges för kostnader för riksdagsledamöternas språkutbildning. Stödet betalas ut med 2 000 kronor per år under de första två åren efter ett ordinarie val för varje ledamot som tillhör partigruppen.

Utöver detta har ledamöterna och partikanslierna i riksdagen tillgång till fria lokaler och teknisk utrustning i Riksdagshuset. Partistödet behöver alltså inte användas till dessa kostnader.

Lag om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen

Redovisningar av det ekonomiska stödet 

Varje år ska partigrupperna lämna en redovisning till Riksdagsförvaltningen av användningen av det ekonomiska stödet. Redovisningen ska vara inne senast den 1 juli. 

Kontakta en ledamot

Vill du komma i kontakt med en ledamot och säga vad du tycker i en fråga? Här hittar du kontaktuppgifter till samtliga 349 ledamöter. Du kan se vilket parti de tillhör, vilken valkrets de representerar och vilka utskott och andra grupper de ingår i.

Ledamöterna

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad