Regeringsbildning hösten 2021

Regeringsbildningen är en process i flera steg. När riksdagen vid en omröstning har godkänt talmannens förslag om ny statsminister utfärdar talmannen på riksdagens vägnar ett förordnande för den tillträdande statsministern. Därefter ska han eller hon så snart det kan ske anmäla till riksdagen vilka övriga statsråd som ska ingå i den blivande regeringen. I samband med detta avger den tillträdande statsministern sin regeringsförklaring. Därefter, som sista steg, äger regeringsskiftet rum vid en särskild konselj inför statschefen. Först då har en ny regering, bestående av en statsminister och övriga statsråd, tillträtt.

Fram till regeringsskiftet äger rum vid skifteskonseljen leder Stefan Löfven en övergångsregering som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Om en statsminister, eller tillträdande statsminister, begär att bli entledigad ska han eller hon entledigas av talmannen.

Så bildas regeringen

Det är riksdagen som beslutar om vem som ska bli statsminister.

Talmannen tar fram och presenterar ett förslag till statsminister i riksdagen och uppger samtidigt vilka partier som ska ingå i den kommande regeringen. Sedan fattar riksdagen beslut genom att rösta om förslaget. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget förkastas det. Annars godkänns det.

När en regering avgår är det talmannen som entledigar regeringen, det vill säga beviljar statsministerns och de övriga ministrarnas avgång. Därefter är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till statsminister.

Innan talmannen lägger fram ett förslag till statsminister ska talmannen samråda med företrädare för riksdagens partigrupper, oftast är det partiledarna, samt de vice talmännen. Talmannen samråder med partiföreträdarna i tur och ordning, samtal som ofta kallas för "talmansrundor". Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att få tillräckligt stöd i riksdagen för att bilda regering.

Talmannen lägger fram förslaget till statsminister i riksdagens kammare och uppger samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Därefter prövas förslaget av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

När talmannen har pratat med alla partiföreträdarna om pågående regeringsbildning i en så kallad talmansrunda kan talmannen ge ett sonderingsuppdrag till en av dem. Hur uppdraget ska se ut, hur länge det ska pågå och om det ska ges bestäms helt av den som är talman. Uppdraget kan till exempel gå ut på att en företrädare för ett parti ska undersöka vilka riksdagspartier som stödjer honom eller henne för att kunna bilda regering.

Partiföreträdaren ska rapportera in sitt resultat till talmannen och talmannen kan då antingen välja att föreslå partiföreträdaren som ny statsminister eller att återuppta samtalen med alla riksdagens partiföreträdare. Talmannen kan sedan ge ett liknande sonderingsuppdrag till en annan partiföreträdare.

Det finns ingen angiven tidsgräns för hur lång tid som talmannen har på sig för att ta fram ett förslag till statsminister. Om ett förslag inte får tillräckligt stöd vid en omröstning i riksdagen gör talmannen ett nytt försök.

Talmannen får lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om inget av förslagen godkänns av riksdagen ska extra val hållas inom tre månader, såvida inte ordinarie val ändå ska hållas inom denna tid.

Talmannen kan inte utlysa extra val innan hen har lagt fram fyra förslag till statsminister. Det krävs alltså att riksdagen röstar nej till talmannens förslag fyra gånger för att extra val ska hållas.

En övergångsregering är en regering som har avgått men som sitter kvar tillfälligt för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering tillträder.

En övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa extra val. I praktiken brukar dock en övergångsregering endast fatta beslut i löpande ärenden, den brukar inte ta några nya politiska initiativ.

En övergångsregering sitter kvar till dess att en ny regering har tillträtt. En övergångsregering kan inte avgå. Däremot kan enskilda statsråd i den bytas ut.

En ny regering kan endast bildas genom att riksdagen röstar ja till en statsminister på förslag av talmannen.

En sittande regering kan besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska då hållas inom tre månader efter beslutet. Beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men som sitter kvar för att sköta det löpande regeringsarbetet till dess att en ny regering kan tillträda.

Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för statsministern och röstar ja till en misstroendeförklaring, måste statsministern och därmed regeringen avgå eller utlysa ett extra val. Statsministern har då en vecka på sig att bestämma sig för vilket hen vill göra.

Extra val ska också hållas om riksdagen fyra gånger röstar nej till talmannens förslag till statsminister. Talmannen kan inte utlysa extra val innan hen har fört fram fyra förslag till statsminister. Det krävs alltså att riksdagen röstar nej till talmannens förslag fyra gånger för att extra val ska hållas.

Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen som alltid äger rum vart fjärde år i september.

Extra val har bara hållits en gång i Sverige. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den viktigaste valfrågan gällde då den allmänna tilläggspensionen, ATP.

Det är statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen.

Statsministern anmäler i samband med regeringsförklaringen vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Statsministern anmäler då också vilka departement som ska finnas och de olika ministrarnas ansvarsområden inom dem.

Efter att statsministern har presenterat regeringsförklaringen och vilka ministrar som ska ingå i regeringen sker regeringsskiftet formellt vid en så kallad konselj på slottet. Det är ett regeringssammanträde där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande.

Konseljen leds av kungen. Talmannen presenterar sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Kungen konstaterar sedan att regeringsskiftet har ägt rum.

Så bildas regeringen

Den 21 juni 2021 röstade riksdagen ja till att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S), som ungefär en vecka senare begärde att få avsluta sitt uppdrag som statsminister hos talmannen. Den 5 juli föreslog talmannen riksdagen att utse Stefan Löfven till statsminister på nytt. Förslaget godkändes i en omröstning i riksdagen den 7 juli.
Voteringsprotokoll prövning av talmannens förslag till statsminister den 7 juli 2021(pdf, 1 MB)

I regeringsbildningen efter valet till riksdagen i september 2018 hölls totalt tre omröstningar om förslag till statsminister från talmannen. Den första omröstningen ägde rum den 14 november. Då prövades talmannens första förslag till ny statsminister i kammaren, Ulf Kristersson (M). Riksdagen röstade nej till talmannens förslag då fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot Kristersson.
Voteringsprotokoll prövning av talmannens förslag till statsminister den 14 november 2018(pdf, 1 MB)

Den andra omröstningen hölls den 14 december. Då prövades talmannens andra förslag till statsminister i kammaren. Talmannens förslag var då Stefan Löfven (S). Riksdagen röstade nej till förslaget eftersom fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot det.
Voteringsprotokoll prövning av talmannens förslag till statsminister den 14 december 2018(pdf, 1 MB)

Den tredje omröstningen var den 18 januari 2019. Då valdes Stefan Löfven (S) till statsminister. Det var talmannens tredje förslag under regeringsbildningen efter valet.
Voteringsprotokoll prövning av talmannens förslag till statsminister den 18 januari 2019(pdf, 1 MB)

Det hölls också en statsministeromröstning den 25 september 2018 om Stefan Löfven (S). Men det var den obligatoriska statsministeromröstning som ska ske efter ett riksdagsval om statsministern väljer att sitta kvar. Den räknas därför inte in i de fyra möjliga förslag till statsminister som talmannen har på sig för att hitta en statsministerkandidat som kan accepteras av riksdagen.
Voteringsprotokoll från statsministeromröstningen den 25 september 2018(pdf, 1 MB)