Så bildas regeringen

En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl.

När en ny regering ska bildas tar riksdagens talman fram ett förslag till statsminister, som riksdagen röstar om. Den som väljs till statsminister utser sedan ministrarna i regeringen.

Regeringen styr Sverige genom att genomföra riksdagens beslut, lämna förslag på nya lagar och på ändringar i de lagar som redan finns. Regeringen måste accepteras av riksdagen. Om en regering förlorar riksdagens stöd kan den tvingas att avgå. När en statsminister avgår betyder det att hela regeringen avgår samtidigt.

Det kan också ske förändringar i regeringen utan att det är frågan om att bilda en ny regering. Statsministern kan byta ut eller utöka antalet ministrar utan inblandning från riksdagen.

Olika skäl att bilda en ny regering

En regering kan sitta kvar så länge den har tillräckligt stöd i riksdagen. Det finns flera anledningar till att en regering kan behöva avgå och en ny regering behöver bildas.

Regeringsunderlaget ändras efter ett val

Regeringspartiet eller en koalition av flera partier kan förlora delar av sitt stöd i riksdagen efter ett val. Då kan statsministern välja att avgå frivilligt, eller så kan hen tvingas att avgå efter den statsministeromröstning som hålls i riksdagen efter val. Det här är vanligaste anledningen till att en regering avgår.

Om den som är statsminister väljer att avgå efter ett val, begär hen att få avsluta sitt uppdrag hos riksdagens talman. När talmannen godkänt ansökan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag på en ny statsminister.

Om statsministern väljer att sitta kvar efter ett val ska en statsministeromröstning hållas i riksdagen inom två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter då röstar nej till statsministern måste statsministern avgå. I annat fall kan statsministern sitta kvar. Sedan valet 2014 är det obligatoriskt att det hålls en statsministeromröstning efter val.

Riksdagen kan rösta om en misstroendeförklaring

Minst 35 riksdagsledamöter kan när som helst begära att riksdagen ska uttala sitt misstroende mot en statsminister och därmed mot regeringen. Då ska riksdagen rösta om en misstroendeförklaring. Om minst hälften av ledamöterna, det vill säga minst 175, röstar för en sådan misstroendeförklaring måste regeringen avgå eller utlysa ett extra val.

Misstroendeförklaringar i riksdagen

Regeringen kan ställa en kabinettsfråga

En regering kan känna sig tvingad att avgå om den förlorar en viktig omröstning i riksdagen. Det har hänt att en regering uttryckligen har valt att ställa ett ultimatum till riksdagen genom att förklara att den avgår om den inte får igenom ett visst beslut i en speciell fråga. Det kallas för att ställa en kabinettsfråga.

Interna spänningar i regeringen

Interna problem och spänningar kan göra att en statsminister, och därmed hela regeringen, avgår. Det här gäller framför allt koalitionsregeringar, som består av ministrar från mer än ett parti.

En statsminister kan avgå av personliga skäl

En sittande statsminister kan också välja att avgå av personliga skäl eller av andra skäl som inte direkt har att göra med en valförlust eller att stödet minskat i riksdagen.

Så bildas en regering

När en regering avgår är det talmannen som fattar beslut om att bevilja statsministerns och de övriga ministrarnas avgång.

Sedan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Talmannen pratar då med företrädare för alla riksdagspartierna för att ta reda på vilken statsministerkandidat som har mest stöd bland partierna och som därför skulle kunna bli Sveriges nästa statsminister och bilda en regering som riksdagen har tillräckligt förtroende för.

Av regeringsformens regler följer att den sittande regeringen stannar kvar som en övergångsregering. En övergångsregering sköter löpande frågor men brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.

Talmannen kan ge sonderingsuppdrag

När talmannen pratat med alla partiföreträdarna kan han ge ett sonderingsuppdrag till en av dem. Hur uppdraget i så fall ska se ut och hur länge det ska pågå bestäms av den sittande talmannen. Uppdraget kan till exempel gå ut på att en statsministerkandidat får en viss tid på sig för att undersöka vilka riksdagspartier som stödjer henne eller honom att bilda regering.

Efter ett val påbörjar den avgående talmannen arbetet

Riksdagen väljer talman efter varje riksdagsval. Runt två veckor efter ett val samlas de nyvalda ledamöterna i kammaren för första gången. När uppropet av ledamöterna har hållits ska riksdagen rösta om vem som ska bli talman. Om riksdagen väljer en ny talman är det den nyvalda talmannen som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. Men för att inte förlora tid förbereder i så fall den avgående talmannen regeringsskiftet genom att börja prata med partiledarna direkt efter att en regering har avgått. Den avgående talmannen överlämnar sedan arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen, som samtalar på nytt med partiledarna.

Talmannen föreslår vem som ska bli statsminister

När talmannen har ett förslag till ny statsminister och har överlagt med de vice talmännen så läggs förslaget fram i riksdagens kammare och bordläggs en första gång. När talmannen presenterar sitt förslag uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

Talmannens uppdrag

Riksdagen röstar om statsministern

Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Talmannen har fyra gånger på sig

Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag. Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader. Det är då talmannen som bestämmer valdag i samråd med Valmyndigheten.

Statsministern utser övriga ministrar

Det är statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla till riksdagen vilka personer som har utsetts till ministrar i regeringen.

Statsministern avger en regeringsförklaring

När den nyvalda riksdagen har samlats och en ny statsminister har valts avger statsministern en regeringsförklaring i riksdagen. I förklaringen redogör statsministern för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

Regeringsskiftet sker vid en konselj

Regeringsskiftet sker formellt vid en så kallad konselj på slottet. Det är ett regeringssammanträde där statschefen, det vill säga den som är kung eller regerande drottning, är ordförande. Då redogör talmannen för sitt förslag och riksdagens beslut. Statschefen konstaterar sedan att regeringsskiftet har ägt rum.

En regering kan ombildas utan att riksdagen måste göra något

Flera ministrar i en sittande regering kan bytas ut utan att det är frågan om att bilda en helt ny regering. Statsministern kan placera om ministrar, utöka antalet eller byta ut dem utan att riksdagen behöver göra något. Om statsministern själv väljer att avgå betyder det däremot att hela regeringen avgår samtidigt.