Budgetpropositionen

Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för nästa år. Regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen på hösten. I samband med det hålls en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare.

När budgetpropositionen ska lämnas

Under ett valår börjar riksdagens arbetsår senare än annars. Då ska regeringen lämna budgetpropositionen senast tre veckor efter statsministeromröstningen, om regeringen sitter kvar. Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid för att lämna sitt förslag till statens budget. Regeringen lämnar då budgetpropositionen inom tre veckor efter att den har tillträtt, dock senast den 15 november. Om ingen ny regering har tillträtt då blir det övergångsregeringen som lämnar budgetförslaget.

Om det inte är valår lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september. Det är några dagar efter att riksdagens arbetsår startat.

I samband med att regeringen överlämnar budgetpropositionen till riksdagen hålls en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare.

Innehåller hela statens budget

Regeringens budgetförslag ska innehålla alla delar i statens budget, och regeringen får inte lämna några fler förslag om utgifter och inkomster senare under hösten. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl får en proposition om statens inkomster eller utgifter för nästa budgetår lämnas efter budgetpropositionen.

I statens budget finns alla statens inkomster och utgifter, som påverkar hur mycket pengar staten måste låna. Kostnaderna för systemet för ålderspension är de enda statliga utgifter som regeringen redovisar vid sidan av statens budget.

500 anslag

Det finns ungefär 500 så kallade anslag i statens budget för olika utgifter. Ett anslag är en summa pengar och kan gälla till exempel studiebidrag eller underhåll av vägar. Genom att lägga olika mycket pengar på olika anslag föreslår regeringen hur statens verksamhet ska se ut i samhället. Anslagen gäller för ett år.

De 500 anslagen i statens budget är grupperade i 27 ämnesområden som kallas utgiftsområden. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället. Rättsväsendet och Allmän miljö- och naturvård är två exempel på utgiftsområden.

Statens inkomster

Regeringens budgetproposition innehåller inte bara förslag till utgifter utan också en beräkning av hur stora statens inkomster kommer att bli.

Det är inte lika lätt att bestämma statens inkomster som utgifter. Staten får sina största inkomster från olika typer av skatter. Hur stora skatteinkomsterna blir beror på den ekonomiska utvecklingen, som kan vara svår att förutse i detalj.

Statens inkomster från skatter beror också på vilka regler som gäller för skatter och avgifter. Dessa regler ändras inte varje år, men regeringens budgetförslag innehåller ofta förslag om att ändra skatter och avgifter.

Utgiftstak låser utgifterna

Varje år i budgetpropositionen lämnar regeringen förslag till tak för statens utgifter, ett så kallat utgiftstak. Utgiftstaket anger hur stora utgifter staten får ha under ett år. Förslaget till utgiftstak i budgetpropositionen avser det tredje kommande budgetåret. Utgiftstaket innebär att nivån på statens utgifter är låst tre år i förväg.

Med utgiftstaket får riksdagen och regeringen bättre kontroll över hur utgifterna förändras och tvingas ta hänsyn till hur olika beslut påverkar utgifterna i framtiden.

Utgiftstaket gäller för alla utgifter i statens budget utom räntorna på statsskulden. Räntorna på statsskulden skiljer sig från andra utgifter eftersom staten inte kan påverka dem. Utgiftstaket gäller också för systemet för ålderspension, som däremot inte ingår i statens budget.

Det är svårt att veta exakt hur statens utgifter kommer att förändras tre år framåt. Därför är nivån på utgiftstaket något högre än summan av alla utgifter. Då finns ett utrymme för oförutsedda ökningar av utgifterna utan att utgiftstaket måste överskridas. Det kallas budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket kan överskridas

Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett så kallat riktlinjebeslut. Det betyder att riksdagen inte är bunden av någon lag som säger att statens budget inte får överskrida utgiftstaket.

Riksdagen kan när som helst ompröva ett redan beslutat utgiftstak. Det kan till exempel bli aktuellt om det blir regeringsskifte efter ett val. Då kan den nya regeringen lägga fram förslag om ett nytt utgiftstak som riksdagen får ta ställning till.

Även om utgiftstaket kan ändras är det ett starkt löfte från regeringen. Regeringen lovar att föra en politik som gör att statens utgifter håller sig inom utgiftstaket. Om det finns en risk att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen för att undvika detta vidta de åtgärder den själv har möjlighet till eller föreslå nödvändiga åtgärder till riksdagen.

Motförslag till regeringens budgetförslag

Partierna i opposition redovisar sina motförslag till regeringens budgetförslag i motioner. Det görs i särskilda ekonomisk-politiska motioner där partierna ger en samlad presentation av sina budgetalternativ. Förslagen brukar kallas för skuggbudgetar.

Partierna i opposition talar om hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill fördela utgifterna mellan de olika utgiftsområdena. Partierna redovisar också i sina ekonomisk-politiska motioner vilka skatter och avgifter de vill ändra och hur olika reformer de vill genomföra ska betalas.

De mer detaljerade motförslagen om utgifter i statens budget redovisar partierna genom att lämna en motion per utgiftsområde.