Uppdraget som riksdagsledamot skiljer sig från ett vanligt jobb. En ledamot utövar sitt uppdrag dygnet runt, året runt och på olika platser. Här beskrivs de regler och rutiner som gäller för närvaro, frånvaro, ledighet och när en ledamot slutar delta i riksdagsarbetet.
En tydlig skillnad jämfört med ett vanligt jobb är att ledamoten får sitt mandat av väljarna, i samband med val. Varje ledamot ansvarar för att leva upp till det förtroendet. Vid nästa val avgör väljarna om förtroendet ska förnyas.
Närvaro
En riksdagsledamots uppdrag är inte begränsat till verksamheten i riksdagen utan uppdraget utövas också i andra sammanhang, till exempel i valkretsen, på andra platser eller utomlands. Det innebär att varje ledamot själv, för det mesta tillsammans med sitt parti, avgör hur hen ska utföra sitt uppdrag och vilka prioriteringar som ska göras.
Det finns därför inga formella krav på närvaro i riksdagen. Det finns inte heller några generella regler om att ett visst antal ledamöter måste vara närvarande i kammaren för att riksdagen ska kunna fatta ett beslut.
Det finns inga närvarolistor för kammarens sammanträden. Av kammarens protokoll framgår vilka ledamöter som har gjort anföranden men inte vilka som har närvarat utan att göra anföranden. Vilka ledamöter som har varit närvarande på utskottens och EU-nämndens sammanträden framgår av sammanträdenas protokoll.
Kammaren tar uppehåll i arbetet under sommaren, men ledamöterna har inte semester. Under de veckor då kammaren har uppehåll åker ledamöterna bland annat på studieresor och besöker organisationer, företag och myndigheter. De arbetar också hemma i valkretsen, träffar väljare och ägnar sig åt partiarbete.
Ledigheter
En ledamot som är ledig i mer än en månad får en ersättare i riksdagen. Ersättarna inom varje parti utses av partiet i samband med riksdagsvalet. En ledamot som vill komma tillbaka från sin ledighet kan när som helst göra det, och ersättarens uppdrag är då slut. Det går däremot inte att tillfälligt ta tillbaka sin plats, för att till exempel delta i ett sammanträde i kammaren eller i ett utskott.
När en ledamot är ledig betalas inget arvode ut.
Tjänstledighet
En riksdagsledamot kan ansöka om, och i vissa fall få ledighet godkänd av personliga eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel vara tjänstledighet för ett offentligt uppdrag, som ett arbete som statssekreterare eller ett internationellt uppdrag. Det går inte att vara tjänstledig på deltid.
I sin ledighetsansökan beskriver ledamoten anledningen till att hen vill vara ledig. Om ansökan gäller en tjänstledighet som är kortare än en månad är det talmannen som fattar beslutet, annars är det riksdagen.
Föräldraledighet
En ledamot har rätt att vara föräldraledig. Det är talmannen som fattar beslut om ledamöters föräldraledighet.
Sjukfrånvaro
En ledamot som blir sjuk ska anmäla det till Riksdagsförvaltningen. Det är talmannen som fattar beslut om ledamöters sjukledighet.
Time-out finns inte i lagen
Begreppet ”time-out” används ibland i medier och dagligt tal för att beskriva en ledamot som slutat delta i riksdagens arbete. Begreppet time-out förekommer inte i någon lag, i riksdagsordningen eller i några andra författningar, och används inte av riksdagen.
En ledamot som slutar delta i riksdagens arbete blir inte av med sitt uppdrag och får fortfarande sitt arvode. Vid nästa val avgör väljarna om ledamoten ska få förnyat förtroende.
Riksdagsstyrelsen tillsatte i juni 2019 en utredning som bland annat överväger om det bör införas ekonomiska sanktioner mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2020.
Utredning om sanktioner mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet
När en ledamot lämnar sitt uppdrag eller parti
För att en ledamot ska få lämna sitt uppdrag i förtid krävs att riksdagen säger ja till det. En ledamot kan också bli tvungen att lämna sitt uppdrag om hen har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget genom att begå brott. Ett sådant beslut fattas av en domstol.
En ledamot kan lämna sitt parti men sitta kvar i riksdagen utan partibeteckning. Det kallas att ledamoten blir partilös. I medier och dagligt tal används ibland begreppet ”politisk vilde”.
Kvittning
Kvittning innebär att en eller flera ledamöter frivilligt avstår från en viss omröstning i kammaren för att kompensera för att ledamöter från partier med en motsatt uppfattning inte är närvarande. En frånvarande ledamot i det ena blocket "kvittas" då mot en ledamot i det andra som avstår från att rösta. Kvittningen sköts av partiernas kvittningspersoner.
Kvittning är en frivillig överenskommelse mellan riksdagspartier. Alla partier är inte med och kvittar sina ledamöter.
Reglerna som styr
Reglerna om ledighet, närvaro och frånvaro finns i de här lagarna och föreskrifterna: