Ledamotshuset renoveras 2019–2022

Ledamotshuset vid Mynttorget i Gamla stan är det första av riksdagens hus som renoveras och byggs om. Renoveringen startade 2019 och beräknas vara klar i början av 2022.

I ledamotshuset finns arbetsrum och möteslokaler för ledamöter och partikanslier, partiernas stödfunktioner.

Inga större ombyggnationer har gjorts av huset sedan början av 1980-talet. Nu behöver nödvändigt underhåll göras av bland annat fasader och tak samt ventilation, avlopp och el. I samband med detta ska huset moderniseras, bland annat ska en teknisk upprustning göras och tillgängligheten och säkerheten ska förbättras.

Målet med ombyggnaden är att ledamotshuset ska ha en bra arbetsmiljö för ledamöter och tjänstemän. Det ska vara ändamålsenliga, hållbara och kostnadseffektiva lokaler som stöder riksdagens och ledamöternas arbete.

Arbetet med kulturhistoriska värden

Ledamotshuset ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område och är en viktig del av Gamla stans siluett mot norr. Huset samspelar med flera av de större byggnaderna i den nära omgivningen, som till exempel Slottet, Bondeska palatset och Riddarhuset.

Ledamotshuset har kulturhistoriska värden i såväl yttre som inre miljöer. Huset är blåmarkerat i Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av bebyggelse. Det innebär att ledamotshuset klassas som bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar kraven för byggnadsminne i kulturmiljölagen.

Vid renoveringen av ledamotshuset vägs de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena mot uppdraget att förse riksdagen med bästa möjliga lokaler för riksdagsarbetet. I arbetet samråder Riksdagsförvaltningen med berörda myndigheter.

2013 gjordes en antikvarisk värdering av ledamotshuset. I förstudien inför renoveringen 2015–2016 fördjupades arbetet och bland annat identifierades dessa kulturhistoriska värden:

• Tempelportiken mot Mynttorget är ett arkitekturhistoriskt monument av högsta klass.
• Fasaden är tidstypisk i mötet mellan klassicism och funktionalism. En blandning mellan tradition (putsen, fönster med spröjs och plåtarbeten) och modernitet (stora glaspartier av metall).
• Båda gårdarna har ett mycket högt arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde.
• De ursprungliga miljöer som är bäst bevarade är trapphus, den centrala trapphallen och sessionssalen.
• Den byggnadsanknutna konsten är till största delen från tiden då huset byggdes. Mycket av konsten är bevarad på sin ursprungliga plats. Den hör till byggnadens historia och ska bevaras och skyddas.

Över tid har små och större förändringar medfört att flera av ledamotshusets ursprungliga kvaliteter har satts åt sidan. I samband med renoveringen planeras bland annat att återigen göra det centrala trapphuset till byggnadens nav, för att göra det lättare att orientera sig och röra sig i byggnaden.

Ledamotshuset ligger i en del av Gamla stan som många människor vistas i. Under byggtiden kommer buller att förekomma. Riksdagsförvaltningen planerar för att minimera störningar under tiden huset byggs om, men ber om överseende med de störningar renoveringen medför.