I Utrikesnämnden ska regeringen diskutera och förankra sin utrikespolitik med riksdagen.
Regeringen ska fortlöpande underrätta Utrikesnämnden om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för Sverige och överlägga med nämnden när det behövs. I alla större viktiga utrikesärenden ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.
Utrikespolitiken
Det är regeringen som kallar till Utrikesnämndens sammanträden. Regeringen måste sammankalla om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga.
Utrikesnämnden består av talmannen samt 18 ledamöter varav nio är ordinarie och nio är suppleanter. Ledamöterna väljs av riksdagen för varje mandatperiod. Kungen är ordförande i nämnden. Om han har förhinder är statsministern ordförande. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.
Vid krig och krigsfara
Det är Utrikesnämndens ledamöter tillsammans med statsministern som fattar beslut om att krigsdelegationen ska ersätta riksdagen om det är fara för krig. För ett beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.
Om Sverige är i krig är det Utrikesnämndens ledamöter som beslutar om krigsdelegationen ska ersätta riksdagen. Innan Utrikesnämnden meddelar sitt beslut samråder nämnden med statsministern, om det är möjligt. Om nämnden inte kan sammanträda på grund av krig tas beslutet av regeringen.
Ledamöter
Utrikesnämndens ledamöter
Dokument
Lag (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ