Verksamhet

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att:

• svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med mera
• svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
• främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
• vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
• vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Årsredovisning

I Riksdagsförvaltningens årsredovisning redovisas förvaltningens arbete och utvecklingsinsatser samt kostnader och intäkter. 

Riksdagsförvaltningens årsredovisningar

Upphandlingar

Riksdagsförvaltningen omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOU. Det innebär att Riksdagsförvaltningens upphandlingar ska vara affärsmässiga och att den konkurrens som finns ska utnyttjas.

Lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) bygger på EG-rättsliga principer.

Lag om offentlig upphandling

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen.

Om upphandling på Konkurrensverkets webbplats

Annonser över aktuella upphandlingar inom Riksdagsförvaltningen kan hämtas från Visma OPIC:s databas.

Visma OPIC webbplats

Tillgänglighet

Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på samma villkor som andra i riksdagen. De ska också kunna besöka riksdagen och ta del av riksdagens information på samma villkor som andra. Det säger Riksdagsförvaltningens policy för tillgänglighet.

Policyn slår fast att:

Riksdagsförvaltningen ska sträva efter att utforma och bedriva sin verksamhet så att den är tillgänglig för alla. Det innebär att förvaltningen ska använda Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet som ett stöd i arbetet. I alla sammanhang ska Riksdagsförvaltningen visa omtanke och respekt för allas lika värde.

Riksdagen ska vara en arbetsplats där personer med funktionsnedsättning kan arbeta på samma villkor som andra. Det innebär att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende. Personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka riksdagen och ta del av riksdagens information på samma villkor som andra personer.

Ansvaret fördelas så här:

• Riksdagsdirektören har det yttersta ansvaret för att Riksdagsförvaltningen arbetar för att samtliga delar av verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Det innebär bland annat att riksdagsdirektören fastställer Riksdagsförvaltningens policy och handlingsplan för tillgänglighet.
• Varje chef har ansvar för att tillgänglighetsperspektivet beaktas inom sitt ansvarsområde. Det innebär bland annat att planera och genomföra konkreta åtgärder för att uppnå målen i policyn och handlingsplanen för tillgänglighet.
• Alla medarbetare ska känna till Riksdagsförvaltningens policy för tillgänglighet och arbeta efter den.
• En samordnare har utsetts med uppgiften att samordna och följa upp åtgärder samt sammanfatta arbetsläget för riksdagsdirektören.

Lämna synpunkter

Kontakta riksdagsinformation om du har synpunkter eller klagomål på tillgängligheten.

Kontakt

Likabehandling

Riksdagsförvaltningen ska vara en modern och inkluderande arbetsplats med ett öppet arbetsklimat som värnar om alla medarbetares lika värde och rättigheter.

Förvaltningen arbetar systematiskt mot all slags diskriminering, men ska också bedriva ett långsiktigt arbete för ökad jämställdhet och mångfald.

Likabehandlingsarbetet bygger på diskrimineringslagen. Enligt lagen ska arbetsgivaren främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. I förvaltningens likabehandlingsarbete ingår att förebygga och förhindra diskriminering på grund av de övriga diskrimineringsgrunderna som finns reglerade i lagen: könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Likabehandlingsplanen

Riksdagsförvaltningens likabehandlingsplan för 2014–2018 innehåller mål och åtgärder som rör arbetsförhållanden, möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete, trakasserier, intern rörlighet och rekrytering. Arbetet med att förhindra osakliga löneskillnader med mera redovisas i förvaltningens lönekartläggning. Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av funktionsnedsättning behandlas i en särskild handlingsplan för tillgänglighet.

Det här är några av målen i den nya likabehandlingsplanen:

• Chefer ska i möjligaste mån planera verksamheten så att den medarbetare som vill vara ledig för att fira högtider som inte är lediga dagar enligt den svenska kalendern kan vara det. Det kan vara högtider som firas enligt andra religioner, kulturer eller traditioner.
• Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla könsneutrala toaletter i samtliga utrymmen.
• Öka de anställdas medvetenhet och kunskap om diskrimineringsgrunderna.
• Åstadkomma en jämnare könsfördelning och ökad etnisk mångfald inom samtliga yrkesgrupper i förvaltningen genom att byta arbetsuppgifter internt.
• Ytterligare minska riskerna för diskriminering vid rekrytering.
• Öka andelen anställda som är utrikesfödda eller som har två utrikesfödda föräldrar.
• Se till att diskrimineringslagens förbud mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning följs. Riksdagsförvaltningen ska genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionshinder.

Kränkande behandling

Förvaltningen har också en policy mot kränkande särbehandling samt riktlinjer för hantering av och utredning om kränkande särbehandling.

Ansvar

Riksdagsdirektören har ett övergripande ansvar för att förvaltningen följer diskrimineringslagen och likabehandlingsplanen. Det operativa ansvaret har till exempel personalchefen eller medarbetarens närmaste chef.

Miljöarbete

2009 blev Riksdagsförvaltningen certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär att förvaltningen systematiskt arbetar med att planera, genomföra, följa upp och förbättra sitt miljöarbete. Certifieringen innebär också att det görs externa miljörevisioner av miljöarbetet.

Resultatet av miljöarbetet följs upp och redovisas tre gånger per år i samband med Riksdagsförvaltningens tertialrapportering. Resultatet redovisas också i årsredovisningen. Sedan certifieringen har en rad miljöförbättringar uppnåtts. Till exempel har pappersanvändningen minskat kraftigt, koldioxidutsläppen från förvaltningens fordon har gått ner och återanvändningen av uttjänt teknisk utrustning och inredning har ökat.

Den parlamentariska processen i riksdagen ingår inte i miljöledningssystemet. Det är inte en del av Riksdagsförvaltningen. Med den parlamentariska processen menas ledamöter, partigruppskanslier och beslutsprocessen i kammaren. Däremot påverkas ledamöter och partikanslier indirekt av Riksdagsförvaltningens miljöarbete genom de tjänster, lokaler och teknisk utrustning som förvaltningen tillhandahåller.

Miljöpolicy

Som ett led i miljöarbetet har förvaltningen antagit en miljöpolicy. Den innebär att Riksdagsförvaltningen ska bedriva sin verksamhet så att påverkan på miljön minimeras, ohälsa förebyggs och resurserna används effektivt.

Miljömål

Riksdagsstyrelsen har fastställt övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen 2019–2022. Dessa utgår från de nationella miljökvalitetsmål som har beslutats av riksdagen, samt från Riksdagsförvaltningens miljöaspekter.

För perioden 2019–2022 gäller följande övergripande miljömål:

• Minska utsläppen av växthusgaser
• Minimera förekomsten av farliga ämnen
• Minska energianvändningen
• Minska mängden avfall
• Begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp

Riksdagens byggnader

Inför renoveringar av förvaltningens byggnader har ett miljöprogram tagits fram. Det utgår från det svenska miljöklassificeringssystemet Miljöbyggnad, som tar hänsyn till ekologiska aspekter. Riksdagens hus kommer att granskas på cirka femton punkter vad avser energi, inomhusmiljö och material. Det nyrenoverade kvarteret Mercurius uppfyller kraven för att byggnaden ska kunna klassas som miljöbyggnad.

Allmänna handlingar och arkiv

De flesta dokument som ligger till grund för riksdagens beslut eller som kommer in till eller upprättas i Riksdagsförvaltningen är allmänna handlingar. Däremot är i regel den post som ledamöterna får i egenskap av partiföreträdare från till exempel allmänheten inte allmänna handlingar. 

Om allmänna handlingar

Diariet på riksdagens webbplats

Nu är det möjligt att söka bland ärenden och begära ut handlingar direkt från webbplatsen. Diariet innehåller inledningsvis handlingar som har registrerats från den 12 september 2017 och framåt.

Diariet