Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel.

Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 65 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut.

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian.

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

67, 186 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 130 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag.

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

23, 77 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som handlar om rätten till personlig assistans för den som behöver egenvård. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att klarlägga betydelsen av begreppet egenvård så att bestämmelserna om personlig assistans kan tillämpas på ett rättssäkert och förutsebart sätt. En definition av egenvård införs i en ny lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare rätt att besluta om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård.

Det införs också ett nytt grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som gäller stöd som behövs under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för en persons liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa. Behov av hjälp som gäller sådant stöd ska vara helt assistansgrundande och det ska inte göras avdrag för så kallad föräldraansvar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

• Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
• Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
• Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

29

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.
Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll.

Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31