Sök

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2015-10-13

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2015-09-24

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 142 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10