Sök
3 148 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Under arbete, Finansutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Offentlig upphandling
Betänkande 2022/23:FiU34
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 5, 24 minuter
- Justering
- 2023-03-22
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Betänkande 2023/24:SoU1
Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 160 minuter
- Justering
- 2023-12-05
- Bordläggning
- 2023-12-11
- Debatt
- 2023-12-12
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2023
Betänkande 2023/24:FiU24
- Beredning
- 2024-05-30
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Årsredovisning för staten 2023
Betänkande 2023/24:FiU30
- Behandlade dokument
- 2
- Beredning
- 2024-05-30
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah
Betänkande 2023/24:SoU5
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.
Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.
Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 39, 107 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-29
- Debatt
- 2023-11-30
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
En effektivare upphandlingstillsyn
Betänkande 2023/24:FiU12
Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor.
Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen.
Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Höständringsbudget för 2023
Betänkande 2023/24:FiU11
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.
Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.
Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.
Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 31 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Statens budget 2024 – Rambeslutet
Betänkande 2023/24:FiU1
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L
Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
- att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
- utvidgad expertskatt
- avskaffad skatt på plastbärkassar
- slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.
Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.
Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 102, 333 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
Betänkande 2023/24:SoU3
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.
Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.
Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-24
- Debatt
- 2023-11-28
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut
Betänkande 2023/24:FiU7
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut.
Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022
Betänkande 2023/24:SoU4
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd.
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-22
- Debatt
- 2023-11-23
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia
Betänkande 2023/24:FiU19
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).
Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.
Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2023-11-14
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal
Betänkande 2023/24:FiU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal.
Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen.
Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks.
De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-14
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Nya bestämmelser om hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation
Betänkande 2023/24:FiU8
Sjunde AP-fonden ska omfattas av informationskrav om hållbarhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s gröna taxonomiförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
EU-regleringen ställer krav på upplysningar om bland annat miljömässig och social hållbarhet och ersätter de krav på hållbarhetsinformation som gäller för Sjunde AP-fonden i dag. Förändringen innebär att Sjunde AP-fonden behöver lämna mer omfattande och detaljerad hållbarhetsinformation och att den ska finnas tillgänglig i respektive fonds informationsbroschyr samt årsberättelse.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.
Betänkande 2023/24:SoU19
- Behandlade dokument
- 33
- Justering
- 2024-05-28
- Bordläggning
- 2024-06-11
- Debatt
- 2024-06-12
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Socialtjänstens arbete
Betänkande 2023/24:SoU17
- Behandlade dokument
- 46
- Justering
- 2024-05-28
- Bordläggning
- 2024-06-14
- Debatt
- 2024-06-15
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Betänkande 2023/24:SoU16
- Behandlade dokument
- 59
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-14
- Debatt
- 2024-06-15
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdens organisation
Betänkande 2023/24:SoU14
- Behandlade dokument
- 46
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-14
- Debatt
- 2024-06-15
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Betänkande 2023/24:SoU13
- Behandlade dokument
- 42
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-11
- Debatt
- 2024-06-12
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022
Betänkande 2023/24:FiU6
Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 20 minuter
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15