Sök

Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.

Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.

Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

44, 129 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.

Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

18, 73 minuter

Justering

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets verksamhetsform, sjöfartsavgifter, isbrytare, vissa miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som rör nya regler för mottagande av avfall från fartyg. Dessa lagändringar krävs för att genomföra EU:s mottagningsdirektiv från 2019. Det innebär bland annat att hamnar ska ha en godkänd plan för att kunna ta emot och hantera avfall från fartyg. Syftet med dessa mottagningsanordningar är att minska risken att avfall släpps ut till havs.

När det gäller fritidsbåtshamnar är det kommunerna som ska godkänna planen för avfallshantering och ansvara för tillsynen. Transportstyrelsen kommer fortsatt att ansvara för de större handels- och industrihamnarna. För att möta kostnader för driften av mottagningsanordningarna kommer hamnarna kunna ta ut en avgift som står i proportion till mängden avfall som lämnas av fartygen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2023-02-14

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

80, 200 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.

Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.

Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-07

Debatt

2022-12-08

Beslut

2022-12-13

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Dessutom ska meddelanden till offentliga aktörer om att dess digitala service inte uppfyller tillgänglighetskraven besvaras så snart som möjligt.

Ungefär hälften av de svenska bredbandsnäten är kommunalt ägda. Enligt lokaliseringsprincipen måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet. Det kan vara ett hinder för att ansluta fastigheter inte bara utanför kommunen utan även inom kommunen till bredbandsnätet.

Lagändringarna innebär att kommunala bolag, stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område. Under förutsättning att det görs geografiskt nära det egna bredbandsnätet och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur.

Det görs också en lagändring som innebär att offentliga aktörer så snart som möjligt ska besvara meddelanden om att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Kravet gäller också de offentliga aktörer som inte omfattas av förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-25

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket.

Sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år.

I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det kan till exempel handla om brev med misstänkt olagligt innehåll. Den nuvarande regleringen är därför inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor skickas via post.

Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-25

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att fordon som körs av utländska transportföretag ska kunna låsas fast med så kallad klampning om korrekta papper inte kan visas upp vid en kontroll. Syftet är bland annat att säkerställa att utländska förare betalar avgifter när de inte följer reglerna och att främja en sund konkurrens mellan aktörerna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden med uppmaningar till regeringen att den bör

• tillsätta en utredning som ser över om den nuvarande tidsgränsen kan tas bort och låta klampningen gälla till dess att skälet för klampningen har åtgärdats
• se över behovet av att i större utsträckning samordna arbetet mellan olika myndigheter som kontrollerar yrkestrafiken.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lämnat olika förslag som syftar till att motverka illegal verksamhet i samband med trafikutbildning samt fusk vid förarprov för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att stänga av den som fuskar från framtida körkortsprov.

Förslagen innebär också att det i större utsträckning än tidigare ska vara straffbart att bedriva trafikutbildning utan tillstånd eller i strid med andra tillämpliga regler. Straffen för den som driver olaglig utbildningsverksamhet inom det här området ska skärpas. Det ska även bli straffbart att övningsköra med personbil, lastbil, buss och motorcykel utan att ha med sig en identitetshandling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till förslag i motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2021 om olika trafiksäkerhetsfrågor.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

24

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 95 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem.

Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare.

Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 100 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förarbevis för vattenskoter ska kunna återkallas tillfälligt. Detta om det finns misstankar att föraren har gjort sig skyldig till brott som allvarligt påverkar sjösäkerheten. Förarbeviset ska dras in om det framstår som sannolikt att föraren kommer att bli att dömd i ärendet.

Förslaget innebär att vattenskoterförare kommer omfattas av liknande regler som gäller körkort för fordon eller förarbevis för snöskoter. Den vattenskoterförare som inte överlämnar ett förarbevis som har återkallats tillfälligt ska dömas till penningböter.

Lagändringen börjar gälla den 15 maj 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20